Valnötsträdet är en av de äldsta kända trädarterna. Nästan alla delar samt nötterna är det renaste trädgårdsapoteket. Dessutom kan dess tanninrika blad hålla oälskade insekter borta. För de flesta är dock nötterna huvudargumentet för att plantera ett valnötsträd. Höjdmässigt skiljer man på stora och små sorter. Men hur kraftfullt kan ett sådant träd egentligen bli?
Tillväxthöjder av valnötsträd
Den äkta valnöten (Juglans regia) är ett lövfällande, spridande och snabbt växande träd. Under sin livstid kan den under gynnsamma förhållanden anta ståtliga proportioner, både i höjd och bredd på kronan.
- Valnötter kan nå höjder på 25-30 m
- Stammen utvecklar, beroende på sorten, en diameter på upp till 200 cm
- Den breda, runda kronan kan anta dimensioner mellan 10 och 15 m
- Valnöt utvecklar djupa kranrötter
- Rotsystemet är också märkbart bredare
- Rotens mått kan överstiga kronans mått
Om du vill plantera ett valnötsträd bör du planera en yta på 70 till 120 m2, beroende på sorten, även om den verkar relativt tunn till en början. Det finns numera även sorter som är betydligt mindre i tillväxt och därför passar även för mindre trädgårdar och ibland även för större krukor.
Dvärgsorter är mycket mindre
I motsats till de vanliga ståtliga valnötsträden med sin imponerande form, växer dvärgsorter långsammare och mer kompakt. De förblir betydligt mindre och deras krona är nere
Dricks: Bra småvuxna sorter är z. B. Weinsberger-valnöten, busknöten från Finkenwerder och sorterna Lara, Europa, Dwarf Karlik (R) och Mini Multiflora nr 14.
Genomsnittlig tillväxt per år
- Märkbara skillnader mellan plantor och sorter
- Plantor från nötter växte långsammare
- Endast svag tillväxt märkbar under det första och andra året
- Från det tredje året och framåt ökar tillväxttakten markant
- Det är nu mellan en och två meter per år
- Tillväxthastighet för sorter, beroende på respektive sort
- Tidiga och rikt bärande växer ganska långsamt
- Andra har en årlig tillväxttakt på mellan 50 och 100 cm
- Den största ökningen sker mellan den 10:e och 30. Stående år
- Detta är den tid då valnötsträdet växer snabbast
Senare tillväxt saktar ner igen och fokuserar främst på tillväxten av kronan och utvecklingen av frukterna. Från runt 40 års ålder År krontillväxten minskar igen. Vid cirka 70 till 80 års ålder är ökningen i höjd fullbordad. I regel minskar då också skördarna något. Med kortväxthet eller För dvärgsorter är den årliga tillväxthastigheten mellan 10 och 20 cm.
Dricks: Ett valnötsträd som odlas som en planta bär frukt för första gången efter tidigast 10-15 år, medan sorter bär frukt redan efter fyra
upp till sex år.Faktorer som påverkar tillväxten
Hur högt ett valnötsträd i slutändan kan bli beror på olika faktorer. Trädets typ och ålder samt stammens storlek, jordens beskaffenhet och trädets densitet kan ha en positiv eller negativ inverkan på valnötsträdets tillväxtbeteende.
Sortsberoende tillväxthöjder
Hur stort ett valnötsträd i slutändan blir och hur lång tid det tar kan variera mycket från sort till sort. Det finns små sorter som 'Chatenay-nöten' med en reshöjd på upp till fyra meter och medelhöga valnötssorter som t.ex. B. Juglans regia 'Weinsberg 1', staturhöjderna på ca. kan nå sju meter. Båda är bra för mindre ytor i trädgården. Däremot finns det medelstarka växande exemplar som 'Rote Donaunuss', som kan bli upp till 12 m hög. växer och kraftiga sådana som Kurmarkervalnöt (nr 1247), som gror tidigt, med storlekar mellan 15 och 25 m.
Trädets ålder
- Trädets ålder har stor inverkan på dess tillväxt
- De första åren växte den ganska oregelbundet och glest
- Som regel är tillväxten inte ens 20 cm per år
- Är oftast till och med långt under
- De följande åren gick han lätt upp mellan en och två meter
- Tillväxt från den 10:e År av att stå jämnare och konstant
- Växer nu mellan 50 och 100 cm per år
- Baum har ca. För 80 år sedan nådde den sin maximala höjd och bredd
Stamomkrets
Respektive stamdiameter har också inflytande på tillväxten av dessa träd. Ansvariga för detta är de så kallade kärlknippena, som löper i barken och förser trädet med vatten och näring genom kapilläreffekten. Ju mer utrymme dessa kärlknippar har, desto bättre tillförs trädet, vilket i sin tur främjar tillväxt i höjd och bredd. Hos äldre exemplar, från en höjd av cirka 25 m, är denna kapilläreffekt vanligtvis inte längre tillräcklig, tillväxten stagnerar och trädet har nått sin maximala storlek.
Markens tillstånd
En annan faktor som påverkar tillväxten är markens beskaffenhet. Om trädet till exempel står på dåligt ventilerad mark som är benägen att vattnas eller är för sandig kan det definitivt påverka dess tillväxt. Den växer långsammare och fruktsättningen blir också lidande. Däremot kan en kalkrik lerjord eller lerjord leda till optimala växtförhållanden och
Bidra med inkomst. I allmänhet känns valnötsträdet mest bekvämt på sura till neutrala jordar. Jordar med alkaliskt pH tolereras också.Befolkningstäthet
Höjden detta träd kan nå beror också på om det står ensamt eller i ett bestånd av flera träd. Ensamma exemplar blir vanligtvis inte högre än 20 m, medan träd mitt i ett tätt bestånd kan bli upp till 30 m höga. Detta beror på att de i tätare bestånd bokstavligen trycker sig uppåt mot ljuset och kan därför bli större. Detta påverkar dock bara tillväxten i höjd och inte tillväxten i bredd på kronan, som då oftast är mindre.
Särdragets speciella egenskaper
Beskärningsåtgärder för valnötter är egentligen bara påkallade när de har blivit för spretiga och tar för mycket plats. Syftet med beskärningsåtgärder bör dock alltid vara att behålla trädets typiska form. Det viktigaste här är rätt tidpunkt att klippa. Det är på sensommaren eller Augusti september. Under dessa två månader är savflödet mycket svagt eftersom trädet förbereder sig för viloläge. Dessutom kan skärsåren läka innan vintern, åtminstone de mindre. Om denna tidpunkt har missats, av någon anledning, är ett vinterklipp också möjligt från mitten av december till mitten av januari. Detta sena snitt har fördelen att valnöten då inte längre blöder eftersom juiceflödet har stannat.
Tunna ut eller förkorta?
Valnötsträdet reagerar på förkortningen av enskilda sidoskott med ett starkare skott. Om du inte vill det är det bättre att du gör ett röjningsklipp. Detta ger trädet möjlighet att utveckla en lös krona under de närmaste åren. Om kronan är för kraftfull eller för vidsträckt räcker det vanligtvis inte med ett röjningshugg, så att ytterskotten måste kortas.
- När du klipper ut några krona grenar klippa ut till stammen
- För att minska kronans diameter, förkorta skotten
- Skär ner vartannat skott under det första året
- Upp till en gaffelhöjd, med max 150 cm
- Nästa år skär du ner de återstående skotten
- Ta även bort sjuk och död ved
- Undvik skäråtgärder tidigt på våren
- Savflödet är starkast vid denna tidpunkt
- Trädet skulle försvagas men inte dö