innehållsförteckning
- Växthusjord - Sammansättning
- Uppfriskande är vanligtvis tillräckligt
- Notera växtföljden
- Experter rekommenderar...
- Skäl för utbyte
- Vanliga frågor
Ett växthus i trädgården ger vissa fördelar. Å ena sidan kan skörden förlängas och å andra sidan kan skördarna ökas. För detta krävs dock en bra sammansättning av växthusjorden. Mer om detta nedan.
I ett nötskal
- Växthusjordens sammansättning är viktig för en bra skörd
- Byt inte nödvändigtvis ut underlaget varje år
- Vanligtvis räcker det med en regelbunden uppfräschning av växthusjorden
- Växelbruk ska observeras
Växthusjord - Sammansättning
Jordens sammansättning, struktur och näringsinnehåll i växthuset är avgörande för att odla grönsaker och skörda dem väl. Den använda jorden bör ha följande egenskaper:
- lös och luftig
- smulig till fin smulig
- näringsrik
- får inte kondensera
- ingen bildning av vattenförsämring
En bra jord för växthuset bör blandas enligt följande:
Trädgårdsjord
- minst en tredjedel
- kan vara lös eller tät
Häst och kogödsel
- mycket bra alternativ till kompost
- innehåller många näringsämnen
- Notera ursprunget
- endast använda från ekologiskt jordbruk
kompost
- om det inte finns något skit
- mycket näringsrikt
- använda upp till en tredjedel
Lera
- Arbeta i tolv delar av lera
- använd inte för mycket
- stelnar marken
- jord som är för torr blir blötare
sand
- sex delar sand
- lossar jordar
- för in fukt i jorden
- inte för mycket, försämrar näringsinnehållet
torv
- inte särskilt miljövänligt
- det sänker dock jordens pH
- används endast när jorden ska bli surare
- Se till att mäta pH-värdet i förväg
kalk
- Använd om jorden är för sur
- Använd tolv delar lime
- förbättrar markens struktur
- Arbeta in innan plantering
Bark kompostmaterial
- näringsrik
- håller fukten i jorden
- ge över jorden året runt
Notera: Om fröna ska sås får jorden inte vara för näringsrik. Använd om möjligt inte kompost, utan använd sand.
Uppfriskande är vanligtvis tillräckligt
Jorden i växthuset belastas mer intensivt under trädgårdssäsongen än på det öppna fältet. Växterna utvinner regelbundet näring ur jorden och mikroorganismerna bryter även ner de enskilda jordkomponenterna i ett växthus snabbare än i en helt vanlig trädgårdsjord. Det är dock inte nödvändigt att byta ut växthusjorden årligen. Som regel räcker det att fräscha upp jorden, d.v.s. lägga till ny växtmat. Uppfriskande, eller bättre, en regelbunden tillförsel av näringsämnen, kan göras på flera sätt:
- Inblandning av ruttnat boskapsgödsel
- Undermineras innan man planterar sommargrödorna
- 6 kg gödsel per kvadratmeter yta årligen
- Träning även möjlig på senhösten
Användning av hästgödsel
- Förvaras väl med torv eller jord i ett år innan inblandning
- Arbeta in som boskapsgödsel
Notera: Med regelbunden användning av gödsel bevaras jordens bördighet under lång tid. Att byta ut jorden är då inte nödvändigt årligen.
Kalciumcyanamid & kompost
- bra alternativ till gödsel
- Komposten måste vara väl mognad och siktad
- applicera regelbundet och arbeta i ett 5 till 10 cm högt lager
- ta bort gammal jord på samma höjd
- dock kan vilda örter komma fram
- blanda därför 150 g speciellt kalciumkarbonat per kvadratmeter yta
Gödseltorv
- lämplig för tunga och lätta jordar
- Användningen av gödsel är dock nödvändig
- mer ensidig, mer långvarig Användning av torv mulchad jord
- vilket gör vattenabsorptionen svår
Användning av flytande gödsel
- väl lämpad nässel- eller vallgödsel
- näringsrik
- skydda mot försaltning av marken
Bevattningsvatten med kompost
- Lägg kompost i bevattningsvattnet
- Rör om ofta och noggrant
- måste lösas upp väl
- sila och häll
Notera växtföljden
Det är också mycket viktigt att observera växtföljden så att man inte hela tiden behöver byta jord i växthuset. De mest varierande växterna har också olika krav på jordens näringsämnen, så en korrekt ordningsföljd i odlingen är nödvändig för att de också ska kunna användas optimalt. Normalt klarar jorden att regenerera sig själv, men det tar tid. Samma växter ska med andra ord inte planteras på samma plats varje år. Ett uppehåll på minst tre år rekommenderas alltid.
Notera: Dessutom är en noggrann och djupgående bearbetning av jorden alltid nödvändig för att förhindra att underjorden torkar ut eller blir blöt.
Experter rekommenderar...
byt ut jorden i växthuset vart tredje till fjärde år. Om jorden ännu inte är helt uttömd räcker det vanligtvis att ta bort det översta lagret på en höjd av 20 till 30 cm och applicera färsk jord. Men om jorden inte längre har något näringsinnehåll krävs en fullständig ersättning. För detta ändamål byts ett lager av jord från 40 till 50 cm. Den bästa tiden att göra detta är från slutet av mars till mitten av april. En jordanalys bör dock göras innan ett fullständigt utbyte. Denna bör innehålla information om pH-värdet samt humus- och näringsinnehåll.
Skäl för utbyte
Vid användning av oorganiskt gödningsmedel hämmas tillväxten av markorganismer och är förknippad med det en konstant urlakning av marken med följd att jorden byts ut med jämna mellanrum måste.
Växterna själva anger när lämpligt näringsinnehåll inte längre finns tillgängligt i jorden. Följande egenskaper uppstår då:
- Innehåller jordsvampar som Fusarium eller nematoder i jorden
- Växter saknar vitalitet
- Användning av större mängder gödningsmedel är nödvändig
- dålig vattenavledning
- ökad förekomst av skadedjur som bladlöss, svampmygg
- ljusnade blad, små frukter (magnesiumbrist)
- hämmad tillväxt (kaliumbrist)
- Lövfall, kortväxthet (brist på fosfor)
- vita blad (järnbrist)
Vanliga frågor
I regel står växterna då för nära varandra, vilket gör det lätt för mögel att växa. Dessutom bör luftfuktigheten och temperaturen kontrolleras regelbundet. Vid temperaturer mellan 15 och 25 ° C räcker det vanligtvis med en luftfuktighet mellan 60 och 83 procent.
Orsaken till missfärgningen kan vara alger. Med andra ord är felaktigt vattningsbeteende och otillräcklig ventilation av växthuset orsaken. Jorden ska då hållas lite torrare, men får aldrig torka ut. Dessutom bör det ventileras flera gånger, d.v.s. öppna takfönster, fönster och dörrar.
Det beror på vad som ska odlas, den avgörande faktorn här är djupet på rötterna på respektive planta. Om till exempel bara grunda rötter som örter eller bladgrönsaker ska odlas räcker det med 10 till 20 cm. Annat är det med baljväxter, stjälkar, frukt och rotfrukter, här bör djupet vara minst 50 cm.