Sparris: tips för att odla i din egen trädgård

Sparris, oavsett om den är grön eller vit, blir allt mer populär. Vi tipsar om att plantera och odla sparris i din egen trädgård.

Det officiella namnet är grönsakssparris (Sparris officinalis) Den korta formen sparris, som egentligen beskriver hela släktet, har dock mest blivit naturaliserad hos oss. Dess ursprung tros vara i Nordafrika eller Mellanöstern. Tidigare former av sparris tros vara en av de äldsta odlade grönsakerna. Enligt skriftliga uppgifter använde kineserna och egyptierna sparris för 4 000-5 000 år sedan. På den tiden användes den mer som en medicinalväxt mot hosta och blåsproblem, men tack vare uppfödarnas framsteg kunde den till slut etablera sig som en grönsak.
Synonymer: Guds ört, spargel (CH), svamprot (CH)

Odla sparris själv

Du kan använda sparris i hemträdgården kultiverad kommer. Att odla sparris kräver dock skicklighet och tålamod. Båda belönas dock med välsmakande groddar! I kommersiell odling planteras sparris mestadels med ettåriga rhizomväxter. Särskilda sparrisförökningsföretag köper frön direkt från förädlingsföretagen, sår dem i bäddar och odlar sedan de unga plantorna under ett år. Under våren det kommande året ska plantorna grävas upp innan de gror och säljas till sparrisproducenter. De planterar rhizomen i rader på önskat avstånd och djup.

Endast ett fåtal företag bestämmer sig för att plantera små plantor som odlas i växthuset. För att göra detta sås fröna i jordpresskrukor i växthuset i början av april och de små plantorna planteras i mitten av maj. De små sammanpressade jordväxterna kräver betydligt högre skötsel och har dessutom små reserver om något skulle gå fel. I princip är denna metod också möjlig i din egen trädgård, men mängden underhåll talar för det Unga plantor och dessutom med rhizomplantorna behöver du bara vänta ett år på den första sparrisskörden.

Sparris gillar det soligt. Jorden ska vara sandig lerig och inte för tung. Eftersom sparris odlas på samma plats i flera år bör du se till att det finns bra näringstillförsel innan du planterar. Eftersom jorden ändå måste luckras upp kan man blanda in mycket kompost, gödsel och hornspån under föregående år. Om du vill skörda vit sparris bör du antingen gräva en 30 cm djup och 30 cm bred dike eller stapla jorden motsvarande högt. Du kan också använda ca. Tillsätt 200 g fosfor och kalium per meter. De planteras på ett avstånd av 25-33 cm.

Har du köpt unga sparrisplantor kan du lägga dem i diket på våren och lägga till ca. Täck 10 cm jord. När de första skotten dyker upp på våren tillsätts mer jord. Den översta skottspetsen ska dock alltid se upp ur marken. När det gäller vit sparris är rhizomen cirka 20-25 cm under marken. Med grön sparris är den bara 15 cm. Efter ett år kan sparrisen skördas i 10-14 dagar, efter två år, om sparrisplantorna utvecklas väl, är 4 veckor möjliga. Växten behöver först tid att växa och för att lagra tillräckligt med energi i de köttiga lagringsrötterna. Kvaliteten på den unga plantan är viktig här. Högkvalitativa unga plantor väger minst 70 gram och har välutvecklade lagringsrötter samt ett starkt grosystem av kronan. Om några rötter redan är ruttna eller ruttna vid leveransen ska du omedelbart klaga på din leverans igen. Sämre unga plantor växer inte bra och man irriterar sig över en dålig skörd år efter plantering.

Några nyckeldata för odling av sparris sammanfattas:

Vit sparris:

Planteringstäthet: 3 till 4 plantor per löpmeter; tjockare sorter tenderar att planteras närmare varandra
Radavstånd: 1,5 till 1,6 m
Växtavstånd: 25-33 cm
Planteringsdjup: 20-25 cm

Grön sparris:

Planteringstäthet: 3 till 4 plantor per löpmeter; Plantering i dubbla rader är möjlig
Radavstånd: 1,5 m, mer med dubbla rader
Växtavstånd: 25-33 cm
Planteringsdjup: 10-15 cm

Under sommaren bör du vattna då och då om det är torrt en längre tid. Beroende på region blommar sparris mellan mitten av juni och slutet av juli. Moderna sorter är rent manliga och odlar inga bär, vilket innebär att de är mer produktiva och har längre livslängd. De röda frukterna av sparris bör inte konsumeras eftersom de är lätt giftiga. Sparris kan stå i 10 år på en plats utan problem, men den behöver tillräckligt med näringsämnen för en bra avkastning. På hösten är det alltid lämpligt att arbeta in kompost och långtidsgödsel i jorden. Under det första året kan unga plantor gödslas tre gånger med blåkorn (25 g per kvadratmeter). Den första gödslingen sker direkt efter knoppningen, den andra i början av juni och den sista i mitten av juli.

Andra och tredje året av stående har sparrisen en kraftig tillväxt i lagringsrötter och behöver mer näring för den. Två doser av 50 g blåkorn eller ett jämförbart NPK-gödselmedel (Entec-Perfect) per kvadratmeter rekommenderas. Gödsling med enskilda komponenter är också möjlig, kravet är 12 gram ren Kväve under planteringsåret, 16 gram under 2:a och 3:e stående året och därefter 6-8 gram per år och Kvadratmeter. Kalk kan även användas vartannat till vart tredje år om det behövs. Beroende på jord bör man eftersträva ett pH-värde på 5,8 till 6,5, ju tyngre jord desto högre mål-pH-värde.

dricks: Alternativt kan du också använda ett i första hand organiskt organiskt gödningsmedel som vår Plantura för din sparris på hösten Organiskt universalgödselmedel och under säsong med kompost eller en gröngödsel.

I vår artikel Odla sparris ordentligt: ​​häll, gödsla och dämma upp hitta tips och tricks från experten för att få bra avkastning.

Sparrissorter: att välja rätt sort

Sparris kan delas in i vit och grön sparris. Medan den förra, även känd som blek sparris, skördas innan sparrisskotten når jordens yta, skördas grön sparris ovanför jordlagret. Även om du kan använda vilken typ av vit sparris som helst för att producera grön sparris, finns det typer av grön sparris som innehåller lite antocyanin. Även om detta växtämne har positiva egenskaper på vår ämnesomsättning på grund av sin antioxidanteffekt, intensifierar det också smaken av sparris. Älskare av mild grön sparris bör därför föredra antocyaninfria sorter, men växterna är lite mer mottagliga för svampsjukdomar. Dessutom finns det sedan några år tillbaka lila till lila sorter av sparris, som också skördas ovan mark. Dessa är särskilt lämpliga för att ätas råa, när de tillagas tappar de sin attraktiva färg.

• Argenteuil: Fransk, gammal öppen pollinerad sort med bra avkastning; mycket aromatisk.
• Mary Washington: En mycket populär sort för grön sparris, speciellt i USA; snabbt växande och välsmakande.
• Ramada (F1): Ny ras av hankön från Baden-Württemberg med mycket tidig debut och hög avkastning; bra tjocklek (16-26 mm) och hög kvalitet på stängerna; robust sort för hemträdgården, utmärkt smak.
• Ramires (F1): Modern, helt hanlig sort med mycket tidiga och höga skördar; trots den mycket tidiga skördetiden har stjälkarna en bra diameter (16-26 mm); idealisk sparrissort för hemträdgården (3-4 plantor per linjär meter) med utmärkt smak. Fungerar även bra som grön sparris innehållande antocyaniner.
  

• Rapsody (F1): all manlig sparrissort med hög avkastning; tolererar också tunga jordar väl; Rapsody är lämplig för djupplantering, vilket kommer att försena skörden; om du kombinerar en tidig sparrissort med rapsody kan du skörda smakrik sparris under lång tid; särskilt hälsosam och robust ört, fungerar även bra som grön sparris.

• Steineo (F1): bra sort för vit sparris; god smak, högavkastande, medeltjocka pinnar.
• Steinivia (F1): Grön sparris antocyaninfri, bra sort för hemträdgården, undvik blöt jord, med hög avkastning och god smak.
• Violetta (F1): violett / lila sparris (grön-vit inuti) med mycket god smak; passar även utmärkt för hemträdgården. Särskilt lämplig för råkonsumtion z. B. i sallader. De flesta lila sorter är tetraploida och har därför mjukare celler vilket gör att de är mindre stabila och det kan behövas att binda sparrisen i vissa fall.

Värt att veta: En bra källa för att köpa högkvalitativa unga sparrisplantor är Südwestdeutsche Saatzucht (www.suedwestsaat.de/spargel). Det är bäst att skicka en förfrågan direkt till förökningsföretaget i Möringen / Stendal med hjälp av kontaktformuläret: [email protected]. Plantorna skickas med paket.

Kan du inte bestämma vilken sort du ska välja för din trädgård? Ta en titt här: Sparrissorter: översikt över beprövade och nya sorter.

Skörda och förvara sparrisen ordentligt

De första åren på platsen bör du skydda sparrisplantan eftersom den fortfarande måste utveckla sina lagringsrötter. Använder man frön kan man skörda tidigast det tredje stående året, planterar man rhizomplantor är en kort skörd på 10-14 dagar möjlig efter bara ett år. Men man klarar sig utan det, speciellt med vit sparris, det tunga arbetet för dammarna för den korta skörden lönar sig knappast och utelämnas ofta av professionella odlare.

Beroende på växtens vitalitet kan den skördas i fyra veckor nästa år. Ett år senare sägs den första fulla skörden vara 6 veckors skörd. Vitalsystem kan nu driva ca. 6-8 veckor skördas, dock aldrig längre än midsommardagen (24. juni). Sena sorter brukar kunna skördas fram till midsommardagen. Vid tidigare sorter och tidiga plantor måste skörden avbrytas i förväg. Växterna behöver den återstående tiden för regenerering.

Du kan ta reda på mer om skörd och lagring här: Sparris: skörd och lagring av de ädla grönsakerna.

Avkastningsförväntning, erforderligt antal plantor för självförsörjning:

8-12 stjälkar på ca. Räkna med 40-55 gram per säsong, dvs ca. 400-500 gram. Med grön sparris, ca. 250-300 gram realistiskt. Denna avkastning sprids dock över 6 veckor. För att regelbundet kunna skörda den mängd som krävs för en familj på fyra sparrisar rekommenderas 30-50 plantor.

Instruktioner för att skörda vit sparris:

Om jorden är väldigt lös kan man på ytan se var ett sparrisspjut letar sig in i dagsljuset. Lägg försiktigt stången fri och pricka stången med en vass kniv eller Sparrisskärare försiktigt av. Man tar bort stången, fyller igen hålet med jord och jämnar till dammen med en murslev.

Instruktioner för att skörda grön sparris:

Med grön sparris är skörden lite lättare och billigare. Stolparna växer upp ur marken, blir gradvis gröna och kan kapas till en längd av 15-25 cm strax ovanför marken. Du bör använda en kniv som är så vass och ren som möjligt för snittet, så att snittet läker snabbt och inga sjukdomar kan fastna. Även om lagring av sparris inte längre är ett tekniskt problem nuförtiden, bör stjälkarna konsumeras så färska som möjligt.

Sparris från Peru transporteras till Tyskland med fartyg i veckor under optimala förhållanden (temperatur, luftfuktighet, skyddsgas) och ser tilltalande ut. Smaken är dock mestadels intetsägande. I din egen trädgård ska du alltid skörda så mycket du kan använda direkt. Sparris kan förvaras i kylen i upp till en vecka. För att göra detta bör du slå in stavarna i en fuktig handduk eller tidning. Efter två eller tre dagar ska duken fuktas igen.

Sparris: ingredienser och användningsområden

Med mindre än 20 kcal per 100 g är sparris väldigt låg i kalorier och lämpar sig för en lågkolhydratkost. Den innehåller mycket kalium och vissa B-vitaminer. I likhet med vitlök kommer den typiska smaken och lukten från svavelhaltiga föreningar. Grön sparris innehåller i allmänhet mer värdefulla ingredienser. Framför allt innehåller de gröna stickorna mer vitamin C och A.

Vit sparris kokas vanligtvis i vatten och serveras sedan med smör eller hollandaisesås. När det kommer till grön sparris finns det knappt några gränser för din egen kreativitet. Du kan koka den, steka den eller grilla den. Grön sparris är också väldigt god i sallader.

Sparris: skadedjur och sjukdomar

Särskilt inom kommersiellt jordbruk finns det många sjukdomar och skadedjur som måste ses upp för. I din egen trädgård är sparris mycket mindre drabbad av sjukdomar.

Ett angrepp av till exempel botrytis gör att ovanjordsstammarna bleknar och leder till döden. Om luftfuktigheten är hög sprids Botrytis mycket snabbt. På morgonen kan man också se mögeltillväxt med blotta ögat. Angreppet avtar avsevärt så fort vädret blir soligt och torrt.

Stam- och fotsjuka (Fusarium) kan tydligt kännas igen på fläckar (rosa till bruna) på växtens skott.
En annan stam av Fusarium kan orsaka rotröta. Sparrisbladen ändrar oftast färg tidigt på sommaren och dör sedan av efter ett tag. Så snart delar av växten är infekterade ska de tas bort generöst och slängas i restavfallet.

Sparrisrost och stamphylium kan också göra att sparrisen dör i förtid. Växterna kan inte längre lagra så mycket socker i rötterna och är därför mindre produktiva. Det är lämpligt att ta bort den döda sparrisen på hösten, eftersom patogener finns i de döda skotten och annars kan övervintra. Robusta sorter passar bäst för hemträdgården och bör därför väljas.

De robusta sorterna ställer inte bara till med mindre besvär, man får också bra skördar och slipper ta till kemiska bekämpningsmedel.

Sparrisflugan och sparrisen från växten angriper växten som skadedjur. Dessa försvagar mest sparrisen, vilket gör att andra sjukdomar som rost eller fusarium har det lättare senare på året.

En detaljerad artikel om detta ämne och hur du skyddar din sparris finns här: Sparris: sjukdomar, skadedjur och växtskydd.

Om gästförfattaren:

Som civilingenjör i lantbruksvetenskap Felix Grebhardt ansvarig för försäljning och marknadsföring på Südwestdeutsche Saatzucht GmbH. Företaget är ett familjeägt, medelstort växtförädlingsföretag med säte i Rastatt. Sparrisodlingen har en lång tradition i företaget och kan spåras tillbaka till 1912. Utöver sitt jobb brinner Grebhardt för att odla olika typer av kiwi, persimon och fikon i sin trädgård.
Ytterligare information: www.suedwestsaat.de/spargel

Ett stort tack går till herr Grebhardt för hans värdefulla bidrag till skapandet av artikeln och till de hårt arbetande fotograferna på Sydvästtysk fröuppfödning.