Ljusa och mörka bakterier: lista och skillnader

Om och om igen hör man om mörka och ljusa bakterier. Vi avslöjar exakt vad skillnaden är och vilken växt som tillhör vilken grupp.

Om man vill föröka växter från frön räcker det sällan att bara lägga en hand i fröet kastar upp en grävd bädd och hoppas att det på sommaren blir en frodig grönsaks- eller blomsterträdgård har växt. Beroende på växtsläkte eller art finns det några saker att vara uppmärksam på vid sådd, som måste anpassas individuellt för framgångsrik förökning. De spirande växterna behöver tillräckligt med vatten, syre, värme och även nu tillräckligt med solljus. Beroende på växt finns det skillnader i grobarhetstemperatur och varaktighet samt i de ljusförhållanden som krävs för groning. Beroende på önskad ljusintensitet och ljusspektrum delas växterna sedan in i två grupper.

Vi förklarar skillnaden mellan mörka och ljusa bakterier och vad du måste tänka på vid sådd för att respektive groning ska stödjas optimalt. Vi har även sammanställt en lista över de viktigaste ljus- och mörkgroende växterna åt dig.

Ljusa och mörka bakterier: olika ljusförhållanden

Det borde inte komma som en överraskning för många att mogna växter reagerar på olika ljusförhållanden. Men även som frön uppfattar växter ljuset och dess olika intensiteter. Intensiteten eller energin som finns i ljuset beror på ljusets våglängd - ljusspektrumet. Ljus med kort våglängd och hög energi är blått, medan ljus med lång våglängd och låg energi ser mörkrött ut. Ljusspektrumet registreras i växten och i fröet av proteiner, så kallade fotoreceptorer. De resulterande förändringarna som sker i fröet kallas fotomorfogenes. Denna process är förutsättningen för groning för alla frön.

Växter och deras frön reagerar på förändringar i ljuset med hjälp av så kallade fytokromreceptorer. Dessa sensorpigment registrerar primärt förekomsten av rött ljus: ljusrött (HR med 660 nm) och mörkrött (DR med 730 nm). Exponering för HR resulterar i omvandling av fytokromen till den aktiva DR-formen. Om du nu exponerar med DR, omvandlas den aktiva DR-fytokromen tillbaka till den inaktiva HR-formen. I mörkret faller DR-fytokromen tillbaka till HR-fytokromen. Den väsentliga faktorn här är förhållandet mellan fytokromer. I groning och många andra processer, såsom blomma induktion, förhållandet mellan aktiv till inaktiv fytokrom spelar en avgörande roll, vilket är de yttre ljusförhållandena reflektera.
Blått ljus registreras av kryptokromer, vilket också kan bidra till eller hämma groning. Groning aktiveras direkt av transkriptionsfaktorer av gener genom ljusinformationsöverföring.

Alla växter behöver ljus för att gro. Olika växtarter behöver dock olika ljusintensiteter eller spektra, som fungerar som startsignal för groning. Beroende på vilket ljusspektrum som krävs delas växter in i två grupper av groningstyper: mörka bakterier och ljusa bakterier.

Olika frötyper och påståenden

Ljusgroddar behöver ljus med hög intensitet inom området blått ljus eller starkt rött ljus för groning. Fröna är oftast mycket små och innehåller därför lite lagringsmaterial, som plantan använder som energikälla under groningen. Följaktligen, om den inte får tillräckligt med ljus, skulle den lilla plantan inte vara stark nog att kämpa sig igenom ett jordlager när den gror. Fröna börjar därför inte ens gro om de ligger under jorden i mörker. Av denna anledning sås frön av lättgroddar på jorden. Lätt groddar, som vissa salladssorter, gror vid höga HR: DR-förhållanden.

Det hela är annorlunda med mörka bakterier: fröna är vanligtvis stora och tjocka. Följaktligen buktar de med reservämnen för en stark knoppning. Ett lager jord på dem är inget problem. Tvärtom filtrerar eller dämpar jordskiktet ljuset. Detta är nödvändigt för att starta groningsprocessen i fröna av mörka bakterier. Fröna pressas därför ner i jorden under sådd, men bara så djupt att tillräckligt med kortvågigt ljus ändå kan nå fröna. Mörka bakterier som gurka (Cucumis sativus) gror vid ett lågt HR: DR-förhållande (<0,02).

Sådd och krav på ljusbakterier

Den grundläggande processen för att så lätta bakterier är densamma för alla växtarter och fungerar enligt följande:

• Rengör frökrukan med en krukjord av hög kvalitet som t.ex Plantura ekologisk ört- och fröjord att fylla
• Översvämning krukjord
• Häll av överflödigt vatten
• Så fröna med cirka 2 cm mellanrum på jorden, tryck bara lätt för att få kontakt med jorden
• Applicera ett tunt lager sand för att minimera risken för mögel (högst lika tjockt som själva fröet)
• Täck odlingskärlet med en foliehuv för att öka luftfuktigheten
• Håll alltid underlaget fuktigt men inte vått (använd en vattenfördelare så att fröna inte tvättas bort)
• Ljust läge, men ingen direkt sol
• Från groning, ta bort foliehuven en gång om dagen för vädring och acklimatisering
• Transplantera till små krukor så snart det andra bladparet bildats
• Täck krukor med foliehuv

Det avgörande när man sår ljusbakterier är att fröna får tillräckligt med ljus i kortvågsområdet. Individuell uppmärksamhet måste då ägnas grobarhetstemperaturen och tidpunkten för sådd. Groningstiden kan också skilja sig markant. Det finns växtarter där de första fröna gror efter bara några dagar och andra där man får vänta flera veckor på den första plantan.

Som ett alternativ till fröbunken kan du även fukta en näsduk med vatten. Näsduken breds ut och fröna sprids på den. Duken viks sedan stängd så att ett enda lager fuktig näsduk ligger under och ovanpå fröna. Det hela läggs i en genomskinlig behållare eller påse och lämnas på en ljus plats vid rätt temperatur tills fröna gror.

Sådd och påståenden om mörka bakterier

Beroende på växtart måste du också ställa in vissa parametrar individuellt för mörka bakterier, men i princip fungerar sådd av mörka bakterier enligt följande:

• Rengör fröbricka med krukjord - till exempel vår Plantura Ekologisk ört- och fröjord - att fylla
• Vattna krukjorden underifrån tills jorden är väl mättad; dränera överflödigt vatten
• så frön
• Så frön minst dubbelt så djupt i jorden som fröna är höga; alternativt täck fröbrickan med kartong
• Täck fröbrickan med en foliehuv eller liknande
• Skuggigt läge
• Fukta jorden med en vattenspray eller vattna försiktigt
• Från groning, ta bort foliehuven en gång om dagen för vädring och acklimatisering
• Transplantera till små krukor från det andra bladparet
• Täck grytan med foliehuv

Även här, som beskrivits för ljusbakterierna, kan näsduksvarianten användas som alternativ till odlingsbrickan. Det fuktiga näsdukslagret kan också vara lite tjockare. Därefter placeras det inslagna paketet med vävnader på en skuggig plats tills fröna gror.

Lista över mörka och ljusa bakterier

Även om man kan skilja mellan mörkgroddar och ljusgroddar baserat enbart på storleken på fröet, ger en lista dig en känsla av trygghet. Vi har därför sammanställt en översikt över mörka och ljusgroende växtarter åt dig.

Exempel på ljusbakterier

Ljusgroddar inkluderar växter som:

• Medicinsk valeriana (Valeriana officinalis)
• ostronväxt (Mertensia maritima)
• basilika (Ocimum basilicum)
• Smakfull (Satureja)
• björnbär (Rubus sektion Rubus)
• curryört (Helichrysum italicum)
• dill (Anethum graveolens)
• Riktig kamomill (Matricaria chamomilla L.)
• Riktig koriander (Coriandrum sativum)
• äkta lavendel (Lavandula angustifolia)
• Äkta timjan (Thymus vulgaris)
• elefantfot (Beaucarnea recurvata)
• jordgubbe (Fragaria)
• dragon (Artemisia dracunculus)
• Röd Foxglove (Digitalis purpurea)
• trädgårdskrasse (Lepidium sativum)
• geranium (pelargonia)
• blåklocka (campanula)
• hallon (Rubus idaeus)
• Horned Violet (Violoa cornuta)
• morot (Daucus carota subsp. sativus)
• kattmynta (Nepeta cataria)
• sallad (Lactuca sativa)
• Kumminfrö (Carum carvi)

• snapdragons (antirrhinum)
• Liljekonvalj (Convallaria majalis)
• mejram (Origanum majorana)
• nattljus (Oenothera)
• nejlika (dianthus)
• oregano (Origanum vulgare)
• pampas gräs (Cortaderia)
• petunia (petunia)
• pepparmynta (Mentha × piperita)
• primörer (Primula)
• råg (Secale spannmål)
• rosmarin (Rosmarinus officinalis)
• salvia (Salvia)
• selleri (Apium)
• Senap (Sinapis)
• Tomater (Solanum lycopersicum)
• Venus flugfälla (Dionaea muscipula)
• Glöm mig inte (myosotis)
• Virginia tobak (Nicotiana tabacum)
• citronbalsam (Melissa officinalis)
• citronverbena (Lippia citriodora)

Exempel på mörka bakterier

De flesta typer av grönsaker tillhör gruppen mörka bakterier, men även andra växter som:

• aubergine (Solanum melongena)
• gurkört (Borago officinalis)
• julros (Helleborus niger)
• akonit (akonit)
• Lammsallat (Valerianella)
• fuchsia (fuchsia)
• gurka (Cucumis sativus)
• pumpa (Cucurbita)

• libbsticka (Levisticum officinale)
• lilja (Lilium)
• lupin (lupinus)
• majs (Zea mays)
• persilja (Petroselinum crispum)
• Larkspur (riddarsporre)
• snödroppe (Galanthus)
• gräslök (Allium schoenoprasum)
• solros (Helianthus)
• penséer (Viola tricolor)
• stockros (Alcea)
• citrongräs (Cymbopogon citratus)
• zucchini (Cucurbita pepo subsp. pepo convar. giromontiina)

Du vet inte exakt när vilka plantor bäst bör sås? Vår såkalenderartikeln kan säkert hjälpa dig!