Svampar kallas svampsvampar som har rör som ett sporbildande fruktlager. Detta gör att den delen verkar svampig. Svampar med svamp tillhör olika familjer och har ibland betydande skillnader. Vi presenterar 25 svampsvampar.
I ett nötskal
- Svampsvampar även känd som boletes eller rörsvampar
- Svamp mestadels vitaktig till gul
- hos vissa arter blir svampen blå när den pressas
- endast ett fåtal svampar är giftiga
- de flesta ätbara svampsvampar tolereras bättre när de värms upp
Innehållsförteckning
- Svampsvamp från A till E
- med F
- Från G till M
- Från N till R
- Från S till Ö
- Vanliga frågor
Svampsvamp från A till E
Äppeleldsvamp (Phellinus pomaceus)
Äppeleldsvampen är en Skadlig svamp på fruktträd. Det gör träet sprött vilket gör att grenar lätt kan bryta av.
- Mössa: hovformad, gråsvart, tidvis sprucken
- Stjälk: ingen stjälk, fast fäst vid trädet
- Svampfärg: gråbrun, rödbrun
- Plats: exklusivt på äppelträd
- Ätbarhet: oätlig
- Risk för förväxling: andra arter av brandsvamp, fnuggsvamp (Fomes fomentarius)
Björksvamp (Leccinum scabrum)
De björksvamp är en populär matsvamp, som i sällskap med björkar kan hittas. För att svampsvampen ska utvecklas måste vegetationen vara ganska låg.
- Mössa: gråbrun till rödbrun, fet när den är fuktig, ojämnt konvex
- Stjälk: smutsvita, svartbruna fjäll
- Svampfärg: vitaktig, mer grå i äldre svampar
- Plats: runt björkar
- Ätbarhet: ätlig
- risk för förväxling: andra björksvamparter, avenbok boletus (Leccinum griseum)
Blåfläckig lila boletus (Imperator rhodopurpureus)
Den giftiga lila boletus kan kännas igen på dess obehagliga lukt, som påminner om kadaver. Den blåaktiga missfärgningen vid skärning är också slående.
- Keps: röd till mörkrosa, sammetslen, fjällande
- Stjälk: gult, rödaktigt nät
- Svampfärg: gul som ung, senare rödaktig
- Habitat: lövskogar, på kalkrika jordar
- Ätbarhet: giftig
- Risk för förväxling: andra boletusarter
Smörsvamp (Suillus luteus)
Smörsvampen tillhör boletusfamiljen, som är ätbar. Däremot kan känsliga personer reagera med allergier eller gastrointestinala besvär när de konsumerar det, med resultatet att alla arter i familjen bör undvikas.
- Mössa: brun, glänsande, slemmig till fet
- Stjälk: gul, brunlila ring, brunaktiga fläckar
- Svampfärg: citrongul
- Plats: symbios med Granar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, andra utstryksarter
Redcap (Leccinum aurantiacum)
Den lövskogsröda mössan anses vara en mycket god matsvamp. De rörsvamp är dock sällsynt, eftersom det är symbios av ekträd behov.
- Hatt: rödbrun, filtig
- Stjälk: vit markfärg, rödbruna fjäll
- Svampfärg: vitaktig till gulbrun
- Habitat: Blandskogar, främst i sällskap med ekar, sällan med andra lövträd
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra Red Cap-arter
med F
Falsk Satan Bolete (Rubroboletus legaliae)
Det finns olika uttalanden om ätbarheten av boletus. Eftersom den måste tillagas under åtminstone mycket lång tid, klassas den generellt som oätlig.
- Mössa: ljusgrå till rödbrun, ibland rödaktig
- Stjälk: gulaktig, rödaktig nät
- Svampfärg: lila
- Plats: lövskogar, med ekar eller bok
- Ätbarhet: giftig
- Risk för förväxling: olika arter av lila boletus, Satans boletus (Boletus satanas)
Keps av kungsgran (Leccinum piceinum)
Granens rödmössa är en av de vanligaste arterna bland rödhatten. Svampsvampen ska dock inte ätas rå, utan alltid färdigkokt.
- Hatt: rödbrun
- Stjälk: vit grundfärg, svarta fjäll
- Svampfärg: vitgrå till gråbrun
- Plats: kl granar, symbios med blåbär
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra arter av röd mössa, fläckig björksvamp (Leccinum variicolor)
Felty boletus (Xerocomus submentosus)
Den bruna filten kommer också get läpp kallas och är en utbredd svampsvamp. Bildandet av fruktkropparna börjar på sommaren och fortsätter till hösten.
- Hatt: gråbrun, tomentös
- Stjälk: gulaktig, brunaktig nät
- Svampens färg: gul, blånande vid tryckning
- Plats: blandskog, främst i sällskap med granar
- Ätbarhet: ätbar
- Sannolikhet för förväxling: andra boletusarter, sandboletus (Suillus variegatus)
Platt lackporling (Ganoderma applanatum)
Lackporling är en oansenlig svamp som växer på död ved. Han anses vara en helande medicinsk svamp.
- Mössa: brun till gråbrun, njurformad
- Stjälk: utan stjälk, växt direkt in i träet
- Svampfärg: vitaktig, senare gulaktig
- Plats: Deadwood från lövträd
- Ätbarhet: oätlig
- Risk för förväxling: Tindersvamp (Fomes fomentarius), andra Lackporling-arter
Flingskaftad häxa (Neoboletus luridiformis)
The Flakestemmed Witch Bolete är en av årets första matsvampar. Den finns i skogen från maj.
- Keps: mörkbrun, ibland fläckig med gul, sammetslen, klibbig
- Stjälk: gul botten, röda flingor
- Svampfärg: röda, unga svampar med gulaktiga rör
- Habitat: Blandskog, föredrar sur jord
- Ätbarhet: ätbar
- risk för förväxling: andra arter av häxboletus, andra arter av lila boletus
Från G till M
Vanlig gallboletus (Tylopilus felleus)
Den vanliga gallboletusen är vanligtvis lätt att känna igen på sin smak, eftersom den smakar obehagligt bittert. Därav namnet "Bitterling". Även en enda svamp i ett fat kan förstöra hela rätten.
- Hatt: ljusbrun, ibland mörkbrun
- Stjälk: ljusbrun, brun nät
- Svampfärg: vit till rosa
- Plats: Blandskog med gran
- Ätbarhet: oätlig till giftig
- Risk för förväxling: andra boletusarter, kastanjboletus (Imleria badia), porcini-svamp (Boletus edulis)
Slätskaftad häxbolete (Suillellus queletii)
Den slätskalade boletusen har litet födovärde. Den passar dock till blandade rätter med andra svampar.
- Keps: varierande färg, från brun till rödaktig
- Stjälk: gul
- Svampfärg: gulaktig till orange
- Läge: Lövskogar, gärna med ekar eller bokar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter
Ett meddelande: Att identifiera den slätskaftade häxboleten är inte lätt. Om du är osäker bör du undvika svampsvampen, speciellt eftersom dess smak inte heller är särskilt intensiv.
Rödfotad boletus (Xerocomellus pruinatus)
Höströdfoten har en mild egen smak. Den kan vara angripen av mögel och får då inte längre konsumeras.
- Keps: grå med rödaktig kant, klibbig när den är våt
- Stjälk: rödaktig, flagnande
- Svampfärg: gul till brunaktig
- Plats: blandskogar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, särskilt rödbenta boletusarter
Ko boletus (Suillus bovinus)
Boletus är en bra blandad svamp. När det är tillagat blir köttet rosa till lila.
- Keps: ljusbrun till brun, fet, glänsande, halvklotformad till kuddformad, kanterna vågiga böjda
- Stjälk: ljusbrun, bas ofta rosa till röd
- Svampfärg: grågul, senare brunaktig till rödbrun
- Plats: i tallars sällskap
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, getläpp (Xerocomus subtomentosus), sandboletus (Suillus variegatus)
Kastanj bolete (Imleria badia)
Kastanjen är en populär matsvamp som kan hittas på hösten. Den har en behaglig nötsvampsmak.
- Mössa: ljusbrun till mörkbrun, tomentös, glänsande när den är våt
- Stjälk: brunaktig till gulbrun
- Svampfärg: gulaktig till grönaktig, blåaktig när den trycks ned
- Plats: blandskogar, barrskogar
- Ätbarhet: ätbar
- risk för förväxling: andra boletusarter, porcini (Boletus edulis)
Från N till R
Barrsvavelpolypor (Laetiporus montanus)
Barrsvavelpolyporen är en utmärkt ätbar svamp när den är ung, men den samlas sällan. Det får dock endast användas av trä som inte är giftigt, eftersom det kan ta upp gifter från trä.
- Cap: gul till orange
- Stam: utan stam, sammansmält med träet
- Svampfärg: gul
- Habitat: på lövträd, sällan på barrträd
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra porlingarter
Nätskaftad bolete (Suillellus luridus)
Den nätade boletus är endast villkorligt ätbar. Det finns alltid människor som lätt kan äta svampsvampen överkokt, men känsliga personer kan ibland uppleva svåra mag-tarmproblem.
- Keps: ljusbrun till mörkbrun, ibland gråbrun, sammetslen, klibbig, ytan blånar under tryck
- Stjälk: rödbrun till gulaktig markfärg, brunt nät
- Svampfärg: gul, senare orangegul till rödaktig
- Habitat: lövskogar, parker, föredrar kalkhaltiga jordar
- Ätbarhet: villkorligt ätbar
- Sannolikhet för förväxling: andra häxboletusarter, andra lila boletusarter
Ringlös smörsvamp (Suillus collinitus)
Den ringlösa smörsvampen har en fruktig doft. Dess matvärde är genomsnittligt. Den passar därför främst till blandrätter med andra svampar.
- Keps: brun, glänsande, fuktig, fet
- Stjälk: gulaktig, utan ring, brunaktiga fina spetsar
- Svampfärg: gul
- Livsmiljö: Skogsbryn, parker, gillar att vara i sällskap med granar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: olika boletusarter, granulerad boletus (Suillus granulatus), smörsvamp (Suillus luteus)
Rödfotad boletus (Xerocomellus chrysenteron)
De rödfotad boletus har en egen svampig och lite syrlig smak. Den kan vara angripen av mögel och får då inte längre konsumeras.
- Mössa: brunaktig, tomentös, äldre svampar rivna med röd färg mellan sprickorna
- Stjälk: rödaktig, prickig, utan märken
- Svampfärg: gul till olivgul
- Plats: blandskogar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, kastanj boletus (Imleria badia), rödfotad boletus (Xerocomellus pruinatus), getläpp (Xerocomus subtomentosus)
Från S till Ö
Sand Boletus (Suillus variegatus)
De sandboletus har en behaglig svampig smak med en lätt syrlig ton. Bland boletus är det en av de bästa matsvamparna.
- Mössa: gul till ockra, tomentös, matt, fjällande
- Stjälk: gulaktig markfärg, frostad med bruna granulat
- Svampfärg: gulaktig till brunaktig
- Plats: i tallars sällskap
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: olika boletusarter
Boletus (Butyriboletus fechtneri)
Silverboletusen skulle vara en utmärkt matsvamp eftersom den smakar marsipan. Tyvärr kan den nu bara hittas sällan, varför den redan är helt skyddad i många regioner och kanske inte samlas in.
- Keps: silvergrå till rödbrun, silkeslen, halvklotformad, kuddformad
- Stjälk: gulaktig, vit eller rosa mesh
- Svampens färg: gul, blånande vid tryckning
- Plats: lövskogar, alluvialskogar, i sällskap med bokar eller ekar
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: olika boletusarter, porcini svamp (Boletus edulis), kastanj boletus (Imleria badia)
Porcini-svamp (Boletus edulis)
Den elaka svamp är förmodligen den mest kända och populäraste svampsvampen. Den är mångsidig i köket och kan torkas mycket bra.
- Hatt: hassel, läderartad
- Stjälk: vitaktig till brunaktig, med ålder med nät
- Svampfärg: vitaktig till gulaktig
- Plats: Blandskogar med barrträd
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, andra boletusarter
Rödfot (Xerocomus ripariellus)
Den sällsynta rödfoten kan angripas av mögel och är då inte längre ätbar. Ät inte gamla exemplar heller.
- Mössa: brunaktig till rödaktig, uppriven, filtaktig, sammetslen
- Stjälk: rödaktig prickig
- Svampfärg: gul
- Habitat: Blandskogar, alluviala skogar, särskilt i bankområdet
- Ätbarhet: ätbar
- Risk för förväxling: andra boletusarter, kastanjboletus (Imleria badia)
Ulllig boletus (Leccinum cyaneobasileucum)
Den blåfotade grovhalsen är bara ätbar när den är ung. Äldre svampar blir obehagligt svampiga och svåra att bearbeta.
- Keps: gråbrun till rödbrun, ojämn, tomentös
- Stjälk: vitaktig till grå, ullig, tomentös
- Svampfärg: vitaktig till grå
- Habitat: fuktig jord, torvjord
- Ätbarhet: ätbar som ung
- Risk för förväxling: annan boletus (alla ätbara), björksvamparter
Tinder svamp (Fomes fomentarius)
Tindersvampen användes på många sätt förr. På grund av nedgången i urskogar med bokträd minskar också förekomsten av tindersvampar.
- Keps: halvklotformad till tallrikformad, gråbrun till orangebrun
- Stjälk: ingen stjälk, fast fäst vid trädet
- Svampfärg: vitaktig till rostigbrun
- Plats: främst på bok
- Ätbarhet: oätlig
- Risk för förväxling: andra arter av brandsvamp, olika porlingarter
Ett meddelande: Tinder svamp anses vara en medicinsk svamp i traditionell kinesisk medicin. Det torkas i små mängder och läggs till olika rätter eller dricks som te.
Vanliga frågor
Nej, vissa arter är ätbara och har högt födovärde. Vissa arter är endast delvis ätbara eller måste vara speciellt förberedd för att vara ätbar. Det brukar räcka om svampen värms länge. Vissa arter är oätliga mycket giftig. Därför ska du bara äta svamp som du tydligt har kunnat identifiera.
I folkmun kallas vissa svampsvampar också som boleter, eftersom fruktlagret består av många individuella rör. Termen "boletus" används dock främst för svampar som växer på marken. Denna term används inte för svampar som växer på träd.
Huruvida svampen äts med matsvamp eller inte beror på personlig smak och hur den tillagas. Om svampen torkas sitter svampen ofta kvar. Med färska preparat eller när svampen är fryst är det många som tar bort svampen eftersom konsistensen ibland upplevs som obehaglig.