12 typer av betong- och betongklasser: översikt

Betongtyperna är lika mångsidiga som dess användning som ett modernt byggmaterial. Indelad i klasser finns rätt betong för varje applikation. Vi förklarar vilka typer och klasser som finns.

typer av betong

Där betong i sina tidiga dagar för mer än två tusen år sedan "bara" var ett homogent substitut som var lätt att tillverka på plats för sten övertygar idag byggmaterialet med sin enorma specialisering inom de mest olika användningsområdena. Beroende på kraven kan sammansättningen och naturen variera mycket.

isolerande betong

Traditionellt genererar betong sin enorma motståndskraft genom en hög densitet på cirka 2,0 till 2,5 kg/dm3. Detta åtföljs av extremt dåliga isoleringsegenskaper. För att göra användningen av ytterligare isoleringsmaterial föråldrad har isoleringsbetong även acceptabla isoleringsvärden.

• Uppgift: Tillverkning av bärande komponenter med isolerande effekt
• Speciell funktion: Tillsatser som naturlig pimpsten, expanderad lera eller skumglas som luftindragande medel
• Exempel på användning: Komponenter eller byggnader med betongutseende med krav på värmeisolering

fiberbetong

Som ett alternativ till det välkända armeringsstålet fiberbetong olika fibrer introduceras för att öka motståndskraften.

• Uppgift: hög bärförmåga med små komponentdimensioner
• Speciell funktion: Glasfibrer, textilfibrer eller, sällan, metallfibrer som ersättning för armeringsstål
• Exempel på användning: slimmade komponenter, som snäckskal, möbler eller trädgårdsföremål, etc.

Lättbearbetbar betong (LVB)

Med hänsyn till kornstorlek och använda tillsatser är LVB utformad för att bearbetas så enhetligt som möjligt och utan skador. Den uppfyller både tekniska och optiska höga krav med en enkel installation

• Uppgift: Enkel montering i smal, komplicerad formsättning med tät armering utan defekter, grusholkar mm.
• Speciell funktion: Maximal kornstorlek vanligtvis 8 till 16 millimeter, ofta med tillsats av supermjukgörare och härdningsfördröjare
• Exempel på användning: Exponerade betongkomponenter, smala pelare eller balkar

Genomskinlig betong

Det är sant att det inte finns någon riktig "transparent" betong. Det är dock möjligt att göra den genomskinlig för specialeffekter.

• Uppgift: Transport av ljus genom betongkomponenten som effekt eller för grundläggande ljusstyrka
• Speciell funktion: skiktade glasfibermattor eller buntar som ljuskanaler
• Exempel på användning: Konstinstallationer, offentliga byggnader, museum och heliga byggnader

vanlig betong

Den vanligaste typen av betong är normal betong. Man talar alltid om normal betong när grundblandningen inte påverkas av ballast, fixturer etc. är modifierad till en speciell typ av betong.

• Uppgift: Tillverkning av normala belastningsbara betongkomponenter utan särskilda krav
• Speciell funktion: Mass i.d. R mellan 2,0 och 2,5 kg/dm3, tryckhållfasthet 5,0 till 55,0 N//mm2, härdning till standardhållfasthet enligt DIN efter 28 dagar
• Exempel på användning: Väggar, tak, fundament mm.

återvunnen betong

Återvunnen betong tar upp trenden mot mer hållbarhet och ersätter, beroende på önskade egenskaper, delar av mineralballasten med återvunnet byggavfall. Aggregategenskaper som kornstorlek, graderingskurva, lastkapacitet m.m. behålls och beaktas oförändrade.

• Uppgift: Minska förbrukningen av ändliga resurser
• Speciell funktion: bearbetat byggsten som ersättning för mineraltillsatser (sand, grus, grus)
• Exempel på användning: beroende på betongklass som betongtyper utan återvunnet byggmaterial

spunnen betong

Spunnen betong beskriver tillverkning av axiellt symmetriska linjära komponenter såsom stolpar, master, rör etc. i roterande formar.

• Uppgift: Mycket komprimerade, tunnväggiga komponenter med hög motståndskraft genom användning av centrifugalkraft
• Speciell funktion: kraftigt skiktad struktur på grund av ingredienser med olika vikt i centrifugen
• Exempel på användning: Elstolpar, betongrör mm.

Självkomprimerande betong (SCC)

Dålig packning leder ofta till optiska och tekniska defekter i betongkomponenten på grund av svår åtkomst till formen eller extremt tät armering. Självkompakterande betong kräver däremot ingen mekanisk packning genom skakning eller stampning.

• Uppgift: Undvikande av defekter, grusbon m.m. i tät formsättning
• Speciell funktion: hög nivå av likformighet utan mekaniska komprimeringsmetoder tack vare den starka tillsatsen av supermjukgörare och härdningsfördröjare
• Exempel på användning: Exponerade betongkomponenter, filigrankomponenter som pelare och balkar, broar etc.

exponerad betong

Sedan en tid tillbaka har många designers medvetet använt betong som en synlig yta. En yta utan luftbubblor eller grusbon är viktig för ett högkvalitativt utseende.

• Uppgift: högkvalitativ optisk yta
• Speciell funktion: Tung användning av flytmedel, ibland färgade tillsatser för att förändra utseendet
• Exempel på användning: Byggnader med ett exponerat betongutseende, tekniska konstruktioner som broar, stödmurar, gångtunneler etc.

förspänd betong

Bärförmågan hos normal armerad betong kan ökas ytterligare om hela komponenten spänns från början i motsatt riktning till den efterföljande belastningen. Man talar då om så kallad spänd betong

• Uppgift: Ökad motståndskraft
• Speciell funktion: Montering av spänntrådar, spännvajrar eller spännstänger, som spänns tekniskt efter att betongen har härdat (främst genom skruvning)
• Exempel på användning: Industribyggnader, trafikstrukturer (broar!)

stansad betong

Utan armering och endast komprimerad av mekaniska stötar är stansad betong den äldsta typen av betong. Det finns ofta i framför allt befintliga byggnader, till exempel på fundament eller massiva bropelare.

• Uppgift: Absorption av tryckbelastningar, ofta i grundkomponenter
• Speciell funktion: ingen förstärkning, skiktad installation och packning genom stampning
• Exempel på användning: tidigare för alla betongkomponenter, idag fortfarande ibland inom trädgårdsodling som fundament och för andra underordnade komponenter

betongklasser

För att hitta exakt den önskade eller För att få fram den betong som krävs för en uppgift finns det idag en rad olika klassificeringar. Varje klassificering tar hänsyn till en annan egenskap. Som ett resultat kan dagens tekniska beteckningar för en specifik betong innefatta en hel rad olika specifikationer. Typisk är klassificeringen enligt:

tryckhållfasthetsklass

Den avgörande faktorn för betongens bärförmåga är det tryck den tål när den härdat. Typiska beteckningar är ett "C" för "betong" och två siffror åtskilda med ett snedstreck. Det första (mindre) siffran anger belastningen i N/mm2 för ett cylindriskt prov, det andra siffran för ett kubformat prov. Vanliga tryckhållfasthetsklasser är:

• C8/10 (t.ex. B. med mager betong för mindre jordförbättringar, inom trädgårdsodling, etc.)
• C12/15
• C16/20
• C20/25
• C25/30 (vanligt för många typer av normal betong, t.ex. B. i klassisk huskonstruktion)
• C30/37 (från denna klass vanligtvis kan endast tillverkas med speciell teknisk utrustning)
• C35/45
• C40/50
• C50/60
• C55/67
  etc.
• C90/105 (hädanefter finns inget mer generellt godkännande, därför krävs godkännande i varje enskilt fall, tillverkning tekniskt endast möjlig som spunnen betong)
• C100/115

exponeringsklass

Beroende på hur mycket en betongkomponent utsätts för miljöpåverkan måste den kunna ge långvarig motståndskraft mot dessa påverkan. För detta ändamål delas betong in i olika exponeringsklasser:

• X0: Oarmerad betong och fundament utan frost, ingen risk för angrepp för betong och/eller armering
• XC (1-4): Inrednings- eller grundkomponenter med hög luftfuktighet (simbassäng, stall, tvättstugor etc.), öppna strukturer
• XD (1-4): Komponenter i spraydimområdet på trafikområden, vägar, saltvattenbad
• XS (1-3): Externa komponenter nära kusten, samt hamnanläggningar, kajväggar m.m.
• XF (1-4): Trafikområden behandlade med avisningsmedel, havsvattenkomponenter, skraparbanor
• XA (1-3): Komponenter utsatta för kemiska angrepp, såsom tankar i avloppsreningsverk, tankar för flytande gödsel, ensilagesilos
• XM (1-3): Bärstress, t.ex. T.ex.: för industrigolv

Dessutom betecknar fyra kvalitetsklasser W0, FW, FA och WS betongkvaliteten för komponenter som utsätts för fukt.

konsistensklass

Beroende på tillämpningen kan betong med vissa flyt- eller stabilitetsegenskaper vara nödvändig:

• C0: Mycket styv, inte DIN EN206
• F1: styv
• F2: plast
• F3: mjuk
• F4: väldigt mjuk
• F5: flytbar
• F6: mycket flytande
• F6*: SCC (självkomprimerande)

aggregat

Beroende på kraven kan tillslag av olika storlek användas för betongen. Man skiljer på sandbetong, grusbetong och krossbetong. Den använda kornstorleken anges med maximal diameter (Dmax).

bulkdensitet

Beroende på betongens densitet är den indelad i tre kategorier.

• lättbetong
• vanlig betong
• tung betong

Var och en av dessa kategorier är vidare uppdelad i rådensitetsklasser av DDIN EN206, från vilken rådensiteten är resultatet. För lättbetong finns det till exempel 6 skrymdensitetsklasser D1.0 till D2.0, där D2.0 betyder en skrymdensitet på mellan 1 800 och 2 000 kg per kubikmeter betong. Bulkdensiteten hos en betong är viktig för en komponents egenvikt, men också till exempel för definitionen av ett tillägg av en betongkomponent.

Typiska beteckningar

En specifik betongblandning behöver inte alltid klassificeras i alla tillgängliga klasser. Ibland räcker det också att bestämma till exempel belastning och exponeringsklass, medan densitet och kornstorlek är irrelevant för den avsedda användningen. En typisk betong för grundkomponenter, såsom fundament, bjälklag etc. handlar alltså om:

C25/30 XC1

Detta är en typisk normal betong med medelstor belastningskapacitet och låg Beständighet mot fukt, såsom den som finns i normala komponenter i kontakt med marken utan förtryckande grundvatten etc kan användas.

Lär dig mer om betong, screed och cement