Innehållsförteckning
- Plats
- substrat
- Häll i
- Befrukta
- Skära
- multiplicera
- övervintra
- särdrag
- Vård
- Slutsats
Även känd som den vintergröna doftande snöbollen, är påsksnöbollen en tidigblommande växt med många fördelar. Starkt doftande blomblad och tät tillväxt kännetecknar busken och gör den till ett attraktivt blickfång - även på vintern. Dessutom är växten ganska krävande och därför även idealisk för nybörjare bland hobbyträdgårdsmästare. För att påsksnöbollen ska kunna veckla ut sin fulla skönhet krävs dock rätt skötselåtgärder och framför allt en lämplig plats.
Plats
Växten behöver mycket sol för påsksnöbollens vita blommor. Är det för skuggigt minskar blomkraften avsevärt. En plats där den vintergröna doftande viburnumen inte behöver utstå den gassande middagssolen är därför optimal. Särskilt på vintern leder detta snabbt till brännskador på löven. Planteringsplatsen bör därför vara vänd mot öst eller väst eller vara lätt skuggad. Den långsamt växande påsksnöbollen når en höjd av 150 till 200 cm, så den behöver lite utrymme på toppen. Detta bör också beaktas vid val av plats.
- Det är dock viktigt att jorden är särskilt rik på näringsämnen. Jorden ska vara fin och lös. Marken får inte samla vatten.
- Om du vill plantera den vintergröna viburnumen i tung lerjord bör du blanda den med lite sand innan.
- Som ett alternativ kan du även plantera påsksnöbollen i en hink. De är idealiska som ett blickfång och som ett dekorativt element på din balkong eller terrass. Se dock till att plantan får tillräckligt med sol.
- Den vintergröna viburnumen kan också användas som gravväxt. Du har alltså en vintergrön gravplantering som sällan behöver vattnas.
substrat
Påsksnöbollen är ganska kravlös när det kommer till underlaget. Färsk, normal trädgårdsjord duger. Detta ska vara rikt på humus och näringsämnen, så det är bäst att komplettera med kompost. Ett lätt surt pH är idealiskt. Men neutrala eller lätt alkaliska jordar tolereras också.
Dricks:
Om du vill minska underhållsansträngningen för den vintergröna doftande snöbollen och samtidigt göra något bra för busken, applicera ett tjockt lager kompost på underlaget.
Häll i
Påsksnöbollen trivs bäst när den hålls lätt fuktig hela tiden. Å andra sidan reagerar den snabbt på vattensjuka och torka. Vattning utförs därför alltid när det översta jordlagret har torkat något. Alluvial vattning bör endast göras när det är mycket varmt och under långa torrperioder, annars bör vattningen hållas liten. Både kranvatten och regnvatten eller orenat dammvatten är lämpliga. Om jorden redan är kalkrik är det bättre att använda mjukt vatten. För mycket kalk kan förorena den vintergröna doftande snöbollen. Om ett lager av kompost har applicerats på underlaget är vattning sällan nödvändigt.
Befrukta
Eftersom påsksnöbollen har en årlig ökning på bara 15 till 20 cm, dvs den växer långsamt, har den bara ett lågt näringsbehov. Ändå bör den vara lätt gödslad. Organiska och naturliga gödselmedel som växtgödsel, kompost och dammvatten är lämpliga för detta. Dessa administreras i små mängder var fjärde till åttonde vecka från vår till sensommar. Återigen, kompost kan minska ansträngningen om den sprids i ett tjockt lager under den vintergröna doftande viburnumen. På så sätt frigör den kontinuerligt näringsämnen, vilket gör ytterligare gödning onödig.
Skära
Efter blomningsperioden, som vanligtvis slutar i maj, bör påsksnöbollen tunnas ut. Här måste hänsyn tas till den långsamma tillväxten, så endast lite av skottlängden får tas bort runt om. Däremot tas skott som är för täta och växer inåt helt bort. Rumpor ska inte stanna där.
Beskärningen är inte absolut nödvändig för att busken ska trivas, men saknas den märks det snabbt. Särskilt unga skott bär de rosa knopparna från vilka de vita blommorna utvecklas. Ju äldre grenarna är desto mer minskar blomkraften. Att tunna ut och något korrigera det yttre området har en föryngrande effekt och främjar blomningen. Busken behöver dock inte formas.
multiplicera
Det enklaste sättet att föröka sig är att separera utlöparna, som den vintergröna doftande snöbollen utvecklar helt av sig själv. Gör så här:
- Om det finns sporrar runt påsksnöbollen bör de få nå en höjd av minst 15 till 20 cm. Så var försiktig när du klipper gräsmattan och rensar ogräs.
- När de unga skotten nått minimihöjden separeras de försiktigt från moderplantan med en spade på senvåren eller hösten och grävs upp.
- Befriade från det gamla substratet, planteras de på önskad plats och vattnas väl. Applicering av kompost rekommenderas som täckning och skydd mot avdunstning.
Förresten, man ska inte vänta för länge med att separera och flytta påsksnöbollens utlöpare. Ju högre den unga plantan är, desto djupare är dess rötter och risken för att skada den mogna buskens rötter ökar.
Förutom förökning via foten är det också möjligt att rota sticklingar av den vintergröna doftande viburnumen eller att bilda sänkor. Cirka 15 cm långa sticklingar erhålls helst tidigt på hösten och placeras i fuktig jord. För stora chanser att lyckas är det lämpligt att använda planteringskärl och att ställa dem på en sval och ljus men frostfri plats på vintern. Underlaget hålls genomgående något fuktigt.
Våren, å andra sidan, är den bästa tiden för att rota sänkorna. För att göra detta pressas grenar som är så långa och flexibla som möjligt mot marken och tyngs ner med en sten på en punkt nära moderplantan. Direktkontakt med den fuktiga jorden är viktig. Efter cirka fyra veckor kan stenen höjas och sänket kontrolleras för rötter. Om dessa ännu inte finns, tyngs sänket ner igen. Om det finns ett rotsystem kan sänket separeras från moderplantan med vass sax, försiktigt grävas upp och transplanteras. Återigen är det viktigt att hålla underlaget fuktigt.
övervintra
Som namnet antyder, löv den vintergröna doftande viburnumen året runt. Den är dessutom frosttålig, så du kan lämna den i trädgården på vintern utan problem. Detta gäller även om den odlas i hink. Ett ljusskydd är fortfarande att rekommendera. Mulch och uppstaplad buskved fungerar bäst. Trädgårdsfleece bör också lindas runt planteringsmaskinen i hinken efter att den har flyttats till en skyddad plats. Särskilt vintersolen kan skada löven, så en plats i den lätta skuggan rekommenderas. Påsksnöbollen får dock inte stå helt mörk. Om sticklingar togs fram på hösten för att föröka busken och placeras i marken bör de få övervintra frostfritt. Som redan nämnts ökar detta chanserna för framgångsrik rotning. Dessa ska också vara svala, vid max 12 °C och ljusa. Dessutom bör underlaget hållas lätt fuktigt.
särdrag
- Som de andra snöbollväxt är påsksnöbollen också en giftig växt.
- Beroende på skötsel och placering kan påsksnöbollen nå en höjd av cirka två meter till två meter sextio.
- Tack vare sina tätt växande grenar är växten även idealisk som insynsskydd, till exempel för en häck.
- Enda nackdelen är att det tar väldigt lång tid innan påsksnöbollen når önskad höjd.
Vård
- Vanligtvis räcker det, eftersom vintergröna snöboll att vattna varannan vecka. Så vattna bara när jorden runt växten är väldigt torr.
- Du klarar dig också utan att gödsla plantan – åtminstone om den står i jorden.
- Har du plantan i en hink kan du ge den lite gödning då och då.
- En beskärning av påsksnöbollen är inte absolut nödvändig. Om så är fallet bör du göra detta efter blomningen.
Dricks:
Tänk dock på att den vintergröna viburnumen kan blomma igen på hösten. Om du klipper för mycket misslyckas oftast den andra blomningen. Dessutom bildar växterna många utlöpare, så att de förökar sig på nolltid.
När du tar hand om dem, se till att växterna inte angrips av skadedjur. Det är här snöbollsbaggen kommer in i bilden. Om detta inte upptäcks och bekämpas i god tid kan det äta upp hela växtens bladverk. Vid ett eventuellt angrepp är det viktigt att agera snabbt och bekämpa skalbaggen med kemiska medel.
Slutsats
Påsksnöbollen är en dekorativ växt som kräver lite skötsel på rätt plats. Den redan låga ansträngningen kan minskas ytterligare om kompost appliceras regelbundet. Om du klipper busken varje år kan du njuta av de frodiga och makalöst doftande blommorna länge.
Jag skriver om allt som intresserar mig i min trädgård.
Lär dig mer om trädgårdsväxter - skötsel
Lepidoptera, Faboideae - egenskaper och representanter från A-Z
Från tropikerna till arktis koloniserar baljväxter vår planet med mer än 12 000 arter. De tjänar oss som prydnadsväxter och matväxter eller retar oss som ogräs. Fördjupa dig i den fascinerande världen av fjärilsblommande växter. Lär känna deras egenskaper och träffa deras representanter från A-Z.
Lagerträd har bruna löv - sjukdomar + skadedjur på lager
Om kryddlagerbladen plötsligt får gula löv, som sedan blir bruna och eventuellt faller av, måste orsaken till sjukdomen utredas. Detta är det enda sättet att göra något mot att lagerträdet dör. I många fall kan växten räddas ganska enkelt.
Dubbel trädgårdsjasmin, kantarellträd - skötsel, styckning och förökning
En koncentrerad, delikat vit blomma och en lockande doft kännetecknar den dubbla trädgårdsjasminen, som också är känd under namnet mock orange. Det blir därför allt mer populärt i lokala trädgårdar som häckar och insynsskydd eller som solitär. Prydnadsträdet är väldigt lättskött och bör därför inte saknas i någon trädgård.
Lagerträd, Laurus nobilis - information om skötsel, förökning och övervintring
Lagerträdet är en populär vintergrön buske som lämpar sig för krukodling eller även växer på milda ställen i trädgården. Vårdade och snyggt skurna kan det mörkgröna, läderartade bladverket ge hisnande accenter i entréområden eller på terrasser. Du kan ta reda på hur du tar hand om lagraren på rätt sätt här.
Thrift, Armeria - Sorter, skötsel och information om vinterhärdighet/toxicitet
Dess långa blomningsperiod och okomplicerade skötsel gör sparsamheten till en populär perenn som vet hur man gör en briljant underdrift. Där andra sommarblommor tynar i det torra, soliga läget, trumfer armeria med färgglada blommor. Utforska de vackraste sorterna, praktiska skötselråd och välgrundad information om vinterhärdighet och toxicitet.
Catchfly, Silene viscaria - sådd, plantering & skötsel
Kannan (Lychnis viscaria) är en perenn, buskig vild perenn som tillhör familjen Carophyllaceae. Eftersom den ursprungligen kommer från Medelhavsområdet lämpar den sig för hedträdgårdar, för gröna tak, som tålig trädgårdsperenn och som dekorativ snittblomma. Växten blommar vanligtvis från maj till augusti i stark eld eller skorstensröd och når en höjd av cirka 40 till 50 cm.