Inhemska skogssvampar: dessa 11 svampar är ätbara

innehållsförteckning

Ätliga skogssvampar
Äppeltrottoar
ostron svamp
Björksvamp
Pastej
Taggig bockskägg
Grankottar
Kvinnan är döv
Goldröhrling
Kastanj boletus
kantarell
svamp

En populär hobby på de lokala breddgraderna är svampplockning. Särskilt på hösten ger sig många svampplockare ut igen för att hämta hem de smakrika svamparna. Särskilt oerfarna samlare vet dock inte exakt vilken av skogssvamparna som är ätbara och vilka de bör hålla sig borta från. För ofta har de ätbara svamparna en oätlig dubbelgångare. För att undvika förvirring upprättades listan över ätliga skogssvampar i lokala skogar.

Ätliga skogssvampar

Äppeltrottoar

Äppelblingen är en smakrik matsvamp och därför även ätbar. Det finns dock en risk för förväxling med andra dövföringar, som kan vara giftiga. Svampen växer i den fuktiga barrskogen mellan juni och oktober. Svampen, som också är hemma i de lokala breddgraderna, har följande egenskaper:

8 cm hög och 12 cm bred
när den är ung är den halvcirkelformad och sfärisk
åldras med depression i hatten och platt

Hattfärg röd, bleknar med åldern
Stjälkfärg vit eller något röd
Lameller gula till ljusbeige
Köttfärg vit
Lite svampdoft
mild smak
stor risk för förväxling med Speitäubling

ostron svamp

Ostronsvampen är också känd under namnet ostronsvamp eller kalvsvamp. Den förekommer i skogen på lövträstammarna på våren mellan mars och maj och på hösten från september till december. Den goda matsvampen är ätbar och sägs till och med ha en förebyggande effekt mot tjocktarmscancer. Den är även populär som odlad svamp och finns därför i många grönsaksdiskar. Det kännetecknas av sitt utseende enligt följande:

mellan 5 cm och 15 cm breda
Hattfärg mörklila till gråbrun
mörkare än de odlade svamparna
Lameller lila till vita
Stjälkfärg vit
Köttfärg vit
kryddig lukt
mild smak
Risk för förväxling med gulskaftad ostronsvamp

Björksvamp

Björksvampen är känd under många namn. Den är också känd för svampplockare under björkrötterna, grågröna björksvampar eller långa knogar. Den tillhör släktet Röhrlinge och växer företrädesvis i symbios under björkar i skogen och längs vägen. Dess växtsäsong är från juni till november. Björksvampen kännetecknas enligt följande:

halvklotformad till kuddformad hatt
upp till 15 cm bred och 15 cm hög
Hattfärg från rödbrun till gul, gråbrun till mörkbrun
Stamfärgen är vit med svart nät
nästan luktfri
ätbar med mild till syrlig smak
Kan förväxlas med den flerfärgade björksvampen, inte giftig

Pastej

Som namnet antyder är detta en väldigt populär matsvamp som är ätbar och ätbar och framför allt väldigt god. Den är hemma i våra skogar och växer här i barr- eller lövskogen mellan juli och oktober. Det finns också ofta vid vägkanten. Beroende på område har den många namn som bröd, mjölk eller päronsvamp, damsvamp, äktenskapsbälte eller guldbiff, för att bara nämna några. Pattyn kan kännas igen på följande egenskaper:

Höjd 12 cm, bredd mellan 5 cm och 15 cm
ovanlig orange hattfärg
Stamfärg även orange
vit mjölk kommer ut ur skador
extrem lukt av fisk
Ingen förvirring möjlig på grund av lukten
mild smak
ätbar efter stekning i panna utan handtag

Taggig bockskägg

Det taggiga ostronet eller taggiga ostronet kännetecknas främst av sina breda och täta taggar. De unga svamparna är ätbara och ätbara. De äldre svamparna blir däremot sega. Den taggiga bockskäggen finns mellan augusti och november i lövskogen under björkar och bokar. Det ska inte förväxlas med tallmorrhåren, igelkottsmorrhåren, de greniga morrhåren och det nordliga hullingförsedda ostronet. Det kan kännas igen av följande egenskaper:

är den enda av släktet som har hattformade fruktkroppar
Spike färg krämvit eller vit
Hattfärg vit, gulaktig med åldern
Stjälkfärg vit
avger en behaglig doft
har en mild smak

Grankottar

Grankotten växer bara på grankottar som är nedgrävda under jord. Dessa svampar, som är inhemska i de lokala skogarna, finns särskilt under vårmånaderna under granar i en barrskog. Det kan lätt förväxlas med kotten. För att förhindra att detta händer, bör följande egenskaper observeras:

Mössa mellan en och tre centimeter
Färg brun med vita fenor
Stjälk grågul till brun
behaglig svampdoft
mild och nötaktig smak

Kvinnan är döv

Den läckra Frauentäubling, som också är känd under namnen Blautäubling, Grüntäubling eller Lilagrüner Täubling, växer företrädesvis under bok i en blandskog. Den kan hittas här av samlare från juli till oktober. Svamparna, som lätt kan förväxlas med de andra sorterna av deafblings, kan kännas igen på följande egenskaper:

Hattfärgen är från ockra till lila-grön
Färgen på stjälken skimrar något violett på en vit bakgrund
Hatten blir upp till 15 cm bred, från halvrund till platt
Svampar avger ingen lukt
Smaken är mild och nötig
andra duvor kan vara giftiga

Kvinnliga dövföringar, Russula cyanoxantha

Goldröhrling

Gyllene boletus är ätbar, ätbar och hemma under lärk i våra skogar. Detta är en mycket god matsvamp som finsmakare gärna använder i köket. Så den är också känd som Beautiful, Zierlicher, eller Gelber Röhrling, Gyllene-gul Lärchenröhrling eller Goldkappe. Den har följande egenskaper:

3 cm - 10 cm bred, något slemmig hatt
upp till 10 cm hög
Hatten är guldröd till gyllenbrun
Stjälkfärg gul med bruna fibrer
kan förväxlas med de ätbara lärktubuli
ingen speciell lukt eller smak
ta bort fet hud före konsumtion

Kastanj boletus

Kastanjen är en smakrik matsvamp som lämpar sig särskilt väl för torkning. Den växer helst i barrskogar mellan juni och november. Det kan förväxlas med boletus. Svamparna i detta släkte har följande egenskaper:

torr, tråkig hatt, blir fet när det regnar
blir mellan 10 cm bred och 12 cm hög
Hattfärg i alla bruna toner
Stjälken är gulbrun
Köttfärg vit till gul
luktar svamp
smaken är något nötig

kantarell

Den friska matsvampen sägs ha en antibiotisk och cancerhämmande effekt. Den är också väldigt populär i köket. I lokala områden är svampen känd under nästan fyrtio namn. Dessa inkluderar äggula svamp, paprika, rådjur eller fläskfötter. Den finns mellan juni och oktober i både löv- och barrskogar. Kantarellen kan kännas igen på följande egenskaper

Hattbredd 2 cm - 10 cm
Orange-gul hattfärg
Doften påminner om frukt
Smaken är något pepprig
Förväxlas med falsk kantarell utan pepparsmak

svamp

Boletus är inte bara känd bland passionerade svampplockare, alla som köper svamp i snabbköpet känner till den välsmakande svampen som är hemma i den lokala skogen. Det är också känt under andra namn som Dobberniggl, Steini, Herrenpilz eller Beisserl. Porcini-svampen, varav det finns sju typer som är ätbara och ätbara, finns företrädesvis under granar i skogen mellan juni och oktober. Han lever gärna i symbios med pepparsopp, flugsvamp eller mjölflingor. Boletus kan lätt kännas igen av följande egenskaper: