Identifiera 8 inhemska ekarter

Inhemska ekarter som den engelska eken och den fasta eken är utbredda i hela Tyskland. Deras andel av den totala skogsarealen är drygt 11 procent. De flesta av de naturaliserade arterna kan hittas i parker.

Inhemska ekarter

Följande ekarter är inhemska i Tyskland:

Dunig ek (Quercus pubescens)

• Förekomst: parker, trädgårdar, vägkanter
• Genuina skogar i Tyskland: i sydväst om Baden-Württemberg (särskilt i Kaiserstuhl), Thüringer Saale-dalen
• Jord: sandig lerig till mycket lerig, tolererar våta platser väl

Tillväxt:

• Höjd: upp till 20 meter
• Krona: bred krona med glest utstående grenar
• Stamdiameter: 40 till 50 centimeter, mycket gamla exemplar upp till 2,5 meter

Bark/grenar:

• Bark: gråbrun, tjock, grovfjädrad
• Grenar: sprucken bark

Ark:

• Skaft: ca 1,5 centimeter
• Bladblad: ovalt eller obovat till elliptisk, böjd, slät bladkant, 4 till 8 flikar, upp till 12 centimeter långa
• Bladets ovansida: mörkgrön
• Bladets undersida: hårig, grågrön tomentös
• Höstfärg: gul

Ekollon:

• sittande ensam eller i hög (tre till fyra ekollon)
• 2 till 2,8 tum lång
• Kupa: halvklotformad, hårig
• omsluter frukten till en fjärdedel, högst upp till hälften

Engelsk ek (Quercus robur)

• Ett annat vanligt namn: tysk ek, sommarek
• Förekomst: parker, trädgårdar, vägkanter, skogsträd
• Jord: sandig lerig till mycket lerig, rik på näringsämnen, djup

Notera: Eftersom stångeken är mycket anpassningsbar växer den även på växelvis fuktiga till våta jordar samt på torra sandjordar (ek-björkskog, ek-tallskog)

Tillväxt:

• Höjd: upp till 40 meter
• Krona: bred och rundad
• Stamdiameter: upp till tre meter, i fristående upp till åtta meter

Bark/grenar:

• Bark: grågrön, glänsande, slät och tunn (unga träd); gråbrun, tjock, djupt spricka i längdriktningen (äldre ekar)
• Grenar: grönbruna

Ark:

• Skaft: upp till en centimeter
• Bladblad: djupt indraget, 5 - 6 flikar, slät bladkant, vågigt på bladskaftet, 10 till 15 centimeter långt och 7 till 8 centimeter brett
• Bladets ovansida: djupgrön, glänsande
• Bladets undersida: ljusare, t.ex. T. blågrönaktig
• Höstfärg: gyllenbrun

Ekollon:

• i klasar (3 till 5 ekollon)
• upp till 3,5 tum lång
• Fruktkopp: stjälk upp till 4 centimeter lång
• omsluter frukten upp till en tredjedel

Fastsittande ek (Quercus petraea)

• Förekomst: parker, trädgårdar, vägkanter, skogsträd
• Jord: sandig lerig till mycket lerig, tolererar våta platser väl

Tillväxt:

• Höjd: upp till 35 meter
• Krona: högt välvd med grenar som strålar utåt
• Stamdiameter: upp till två meter

Bark/grenar:

• Bark: blek grågrön, glänsande och slät (unga träd); gråbruna, djupa längsgående sprickor (äldre ekar)
• Kvistar: mörkgrå, delvis rodnade, med grå frost

Ark:

• Skaft: upp till två centimeter, gul
• Bladblad: lätt indraget, slät bladkant, 5 till 8 flikar, upp till 14 centimeter lång och upp till 7 centimeter bred
• Bladets ovansida: blank, djupgrön
• Bladets undersida: ljusare
• Höstfärg: gul

Ekollon:

• högt sittande (3 till 7 ekollon)
• 1,5 till 2,5 tum lång
• Fruktbägare: nästan stillastående, duniga håriga
• omsluter frukten med ungefär hälften

Naturaliserade ekarter

Utöver de inhemska arterna finns det även ekarter som numera anses naturaliserade eftersom de växt i detta land i flera århundraden. Med undantag för den röda eken finns de dock sällan.

Vintergrön ek (Quercus x turneri, "Pseudoturneri")

• Ett annat vanligt namn: Wintergreen Oak, Turner's Oak
• Ursprung: Engelsk korsning omkring 1780
• sedan 19. Naturaliserad i Tyskland på 1800-talet
• Förekomst: parker och trädgårdar
• Jord: alla jordar, känsliga för jordpackning

Tillväxt:

• Höjd: upp till 15 meter
• Krona: konisk till enhetlig, rundad

Bark/grenar:

• Bark: gråaktig, slät (unga träd); mörkbrun, sprucken (äldre ekar)
• Grenar: gulbruna

Ark:

• Bladblad: ovala, upp till 12 centimeter långt
• Bladets ovansida: mörkgrön
• Bladets undersida: ljusare till gråaktig
• Höstfärg: vintergrön

Ekollon:

• i klasar (3 till 7 ekollon)
• drygt två centimeter lång
• Skål: halvklotformad, filtig

Röd ek (Quercus rubra)

• Ett annat vanligt namn: American Spitzeichen, amerikansk ek
• Förekomst: parker, trädgårdar, vägkanter, skogsträd
• sedan slutet av den 17 / Början av den 18:e århundrade i Tyskland
• Ursprung: östra Nordamerika
• Jord: sandig till mycket lerig

Notera: Rödek utgör cirka 0,5 procent av den tyska skogen.

Tillväxt:

• Höjd: över 30 meter
• Krona: rund
• Stamdiameter: upp till två meter

Bark/grenar:

• Bark: gråaktig, slät (unga träd), tunnfjällande (äldre ekar)
• Grenar: rödbruna med ljusa linser

Ark:

• Skaft: gulaktig
• Bladblad: djupt indraget till flikiga, avsmalnande flikar, slät bladkant, upp till 22 centimeter lång
• Bladfärg: grön
• Höstfärg: orange-brun

Ekollon:

• Längd och diameter cirka två centimeter
• Fruktkopp: platt, stjälk ca en centimeter lång

Scharlakansröd ek (Quercus coccinea)

• sedan slutet av den 18:e århundrade i Tyskland
• Förekomst: parker, trädgårdar
• Ursprung: östra Nordamerika
• Plats: Sol till lätt skugga; Parker och trädgårdar (sällsynt)
• Våning: alla våningar

Tillväxt:

• Höjd: 20 till 25 meter
• Krona: tätt konisk (unga träd), senare oregelbunden och något lös
• Stamdiameter: mer än en meter

Bark/grenar:

• Bark: silvergrå och slät (unga träd), brun / mörkgrå och sprucken (äldre ekar)
• Grenar: rödbruna, vårtiga

Ark:

• Skaft: upp till tre tum lång
• Bladblad: djupt flikiga, lätt tandade flikar, spetsiga bladändar, upp till 18 centimeter långa och upp till 13 centimeter breda
• Bladfärg: grön
• Höstfärg: (scharlakansröd) röd

Ekollon:

• upp till två tum lång
• Fruktbägare: platta, bredskaliga

Ungersk ek (Quercus frainetto)

• Ett annat vanligt namn: italiensk ek
• Förekomst: (palats)parker, botaniska trädgårdar
• Ursprung: södra Italien, Balkan
• i Tyskland sedan 18. / 19. århundrade
• Jord: väldränerad, inte för kalkrik

Tillväxt:

• Höjd: upp till över 30 meter, kortskaft
• Krona: äggformad till sfärisk
• Stamdiameter: upp till 2 meter

Bark/grenar:

• Bark: ljusgrå till brunaktig, varvat med sprickor och fåror
• Grenar: släta, brunaktiga med linser

Ark:

• Skaft: upp till en centimeter lång bladskaft
• Bladblad: avlångt till obovat, starkt indraget, 7 till 10 flikar, slät bladkant, upp till 20 centimeter lång och upp till 12 centimeter bred
• Bladets ovansida: mörkgrön
• Bladets undersida: ljusgrön
• Höstfärg: koppargul till brun

Ekollon:

• sitter i grupper om två eller fyra
• upp till två tum lång
• Omge minst en tredjedel av fruktkoppen

Notera: Den ungerska eken finns sällan i Ungern eftersom jordarna är för kalkrika.

Zerr ek (Quercus cerris)

• Förekomst: parker, trädgårdar, vägkanter, men även ute i naturen
• Ursprung: södra Frankrike, Italien, sydöstra Europa, Österrike
• naturaliserad i Tyskland troligen redan under romartiden
• Jord: sandig till mycket lerig

Tillväxt:

• Höjd: upp till 35 meter
• Krona: bred
• Stamdiameter: upp till nästan fem meter

Bark/grenar:

• Bark: tjock, hård, mörkgrå, längsgående sprucken
• Grenar: grågröna

Ark:

• Skaft: kort
• Bladblad: elliptisk, djupflikig, slät bladkant, upp till 13 centimeter lång
• Bladets ovansida: mörkgrön, läderartad, sträv
• Bladets undersida: grågrön, tomentös, läderartad, sträv
• Höstfärg: olika nyanser av brunt

Ekollon:

• i små tofsar (upp till tre ekollon)
• upp till 3 tum lång
• Fruktbägare: taggig, kort stjälk
• omsluter frukten halvvägs

Vanliga frågor: