Skogar här i landet är mestadels så kallade handelsskogar, träden används som byggvirke till hus och möbler eller som ved. Det glöms ofta bort att detta är ett fantastiskt ekosystem som är hem för många olika blommande och gröna växter (och djur också). Men alla skogar är inte lika, det är inte bara träden som varierar, utan alla växter i skogen.
Hur klassificeras skogsväxter?
Dels är skogar indelade i löv-, bland- och barrskogar efter vilken typ av träd de har. Andra skogsväxter kan också klassificeras efter deras höjd. Ser man på skogen som ett hus, så bildar rotområdet så att säga källaren där olika djur lever, gröna växter finns inte där. Markskiktet bildar bottenvåningen. Här växer lav, mossa och svamp (troligen de vanligaste växterna i skogen). Första våningen med många typer av växter kallas örtskiktet. Den är cirka 1,50 meter hög. Örter, gräs, ormbunkar och blommande växter finns här. Buskskiktet, andra våningen, är mycket artrikt, med en höjd på upp till fem meter. Trädskiktet bildar översta våningen.
Överväxt av jordlagret
Jorden har vanligtvis mycket mer liv än vad man ser vid första anblicken. Förutom insekter och mikroorganismer hittar du även vackra skogsväxter här på skogsbotten.
Mossar
Cypress eller sovmossa(Hypnum cupressiforme)
- Förr i tiden torkades den ofta och användes som kuddfyllning
- mycket rik på formen och varierande i utseende
Svanhals stjärnmossa(Mnium hornum)
- 2 till 5 cm hög
- gillar att sprida sig som en gräsmatta
svamp
Flugsvamp(Amanita muscaria)
- giftig, narkotisk drog
- i löv- och barrskogar
- som med björkar och granar
Death cap svamp(Amanita phalloides)
- dödligt giftig
- i lövskogar
Kastanj boletus(Boletus badius)
- ätlig
- föredras i barrskogar (gran och tall)
kantarell(Cantharellus cibarius)
- ätlig
- mossiga jordar i löv- och barrskogar
svamp(Boletus edulis)
- ätlig
- i löv- och barrskogar
Skogssvampar(Agaricus silvaticus)
- ätlig
- i barrskog, gärna med granar
Dricks: Samla bara svamp som du känner riktigt bra, många ätbara sorter har en oätlig eller till och med giftig motsvarighet. Du kan fördjupa dina kunskaper och lära dig mycket om svamp på speciella svampseminarier.
Lågblommande växter
Alv blomma, Sockblomma (Epimedium)
- Höjd: 20 till 35 cm
- Löv: äggrund till äggrund-lansettlik, tandad kant, basal eller fördelad på stjälken
- Blommar: vit, gul eller rosa, delikat, fyrfaldig
- Blomningstid: Tidig sommar
Vanlig hasselrot, Häxrök, avundsört, körtelört (Asarum europaeum)
- Plats: föredras i löv- och blandskogar
- Löv: rundad till njurformig, hårig undersida
- Blommar: Kannaformad, brunröd, med 3 flikar
- Blomningstid: Mars till maj
- Särskildheter: vintergrön, doftar lätt pepprig
Vedsyra (Oxalis acetosella)
- Plats: helst i bland- och barrskogar
- Höjd: 5 till 15 cm
- Löv: gräsgrön, tredelad, klöverliknande fjädrande, smak syrlig
- Blommar: vit eller rosa
- Blomningstid: April till juni
Vegetation på örtlagret
Här gömmer sig inte bara många varelser utan också många växter i skogen. Om du går en promenad i skogen med öppna ögon kommer du att upptäcka mycket.
Gräs
Tråd Schmiele(Deschampsia flexuosa)
- Sött gräs
- växer på sura och magra jordar
Vanligt darrande gräs(Briza media)
- Sött gräs
- fattig jord
- finns i röjningar
Ormbunkar
(skog) dam ormbunke(Athyrium filix-femina)
- sommargrönt
- 30 cm till 1 m långa blad
Vanlig taggormbunke(Dryopteris carthusiana)
- upp till 90 cm långa blad
Riktig maskormbunke(Dryopteris filix-mas.)
- tills vintergrönt
- 30 cm till 1 m långa blad
Blommande växter
Ljung, Ljung, (Calluna vulgaris)
- Plats: föredrar ljusa (tall)skogar, ljunglandskap
- Höjd: 30 cm till 1 m
- Löv: liten, läderartad, angränsande fjällig
- Blommar: täta racemosa blomställningar med vita, rosa eller lila blommor
- Blomningstid: Sensommar till höst
- Särskildheter: vintergrön dvärgbuske, vedartad
Blåbär, Blåbär, blåbär, tranbär (Vaccinium myrtillus)
- Plats: i tall- och blandskogar
- Höjd: Dvärgbuske, 10 till 60 cm
- Löv: gräsgrönt, 2 till 3 cm lång, äggformad till elliptisk, lätt tandad till fint tandad
- Blommar: grönaktig till rödaktig
- Blomningstid: april maj
- Frukt: Svartblå bär max 1 cm stora, stående individuellt, något tillplattade, ätbara
Röd fingerborg, Rävört, skogsklockor (Digitalis purpurea)
- Plats: föredrar ljus barrskog
- Höjd: upp till 2 m hög
- Löv: basalbladsrosett första året, senare basalblad upp till 20 cm långa
- Blommar: rödlila blommor i racemosa blomställningar
- Blomningstid: Juni till augusti, bara det andra året
- Särskildheter: Även i små mängder, dödligt giftig i alla delar av växten!
Stinkande hellebore(Helleborus foetidus)
- Plats: Ek- och bokskogar, skogsbryn, som lätt kalkrik jord
- Höjd: tills ca. 60 cm
- Löv: obehaglig lukt
- Blommar: ljusgrön, tidvis med något rödaktig kant, i klasar, hängande, dyker upp redan på hösten
- Blomningstid: sen vinter, tidig vår
- Särskildheter: Subshrub, giftig
Död nässla(Lamium)
- Höjd: 20 till 80 cm
- Löv: mittemot, hårig, trubbigt hackad till grovtandad
- Blommar: Läppar, välvd överläpp, flerflikad underläpp, vit, gul, rosa till lila
- Blomningstid: beroende på sorten från april till första frosten
Skogsgets skägg(Aruncus dioicus)
- Höjd: 80 cm till 1,5 m
- Löv: blad upp till 1 m långa, två till tre, tre eller fem delar, skarpt tandade
- Blommar: vita, små, panicley, spetsade partiella blomställningar på överhängande övergripande blomställningar
- Blomningstid: juni till juli
Skogs vit rot, Flerblommig Weisswurz (Polygonatum multiflorum)
- Höjd: vanligtvis 30 till 60 cm, sällan upp till 1 m
- Löv: Ovansida mörkgrön, undersida grågrön frostad, omväxlande, tvåfodrad, äggformad till elliptisk, 5 till 17 cm lång
- Blommar: vit med gröna spetsar, 6 till 7 mm långa, luktfria, racemosblommiga blomställningar med 3 till 5 blommor
- Blomningstid: maj till juni
- Frukt: mörkblå till svarta bär, frostade, 7 till 9 mm stora
- Särskildheter: giftig i alla delar av växten
Överväxt på buskskiktet
Buskskiktet är vanligtvis mer uttalat i glesa skogar, men finns nästan inte i mörka barrskogar. Skogsbryn och gläntor är särskilt artrika.
Björnbär(Rubus sectio rubus)
- i glesa skogar
hasselnöt(Corylus avellana)
- i glesa skogar, i skogskanterna
Hallon(Rubus idaeus)
- i skogsbrynet och i hyggen
Hund ros(Rosa canina)
- i glesa skogar och i skogsbryn
Slån(Prunus spinosa)
- vid skogsbrynet
- anses vara en fjärilsväxt
Svart fläder(Sambucus nigra)
- på skogshyggen
- omogna bär är giftiga
- Mogna bör endast konsumeras uppvärmda
Rönnbär(Sorbus aucuparia)
- små äppelliknande frukter
- viktig matgröda för många djur
- i alla skogar, gärna i skogskanten
Hagtorn(Crataegus)
- i gles löv- och tallskog
- ätbara frukter
Trädlagret
Trädskiktet bildas av de olika löv- och barrträden, de utan tvekan de viktigaste växterna i skogen. Du hittar främst granar och bokar, men också tallar, granar, ekar, lönnar och lärk och i allt högre grad douglasgranar.
Inhemska barrträd
Douglasgran(Pseudotsuga menziesii)
- utländska barrträd (odlas för skogsbruk i Europa)
- upp till 50 m hög
- Krona: konisk, liknande granen
- Stam: cylindrisk, rak
- Bark: slät, grå, med hartsbulor, senare rödaktig till mörkbrun, tjock bark, djupt sprucken
- Nålar: mjuk, toppgrön, botten med 2 ljusa ränder, platt, aromatisk doft
- Koner: 5 till 10 cm lång, hängande, ljusbrun
Gran(Picea abies)
- upp till 50 m hög
- Krona: smal, konisk
- Stam: pelar-
- Bark: gråbrun till rödbrun, tunnfjällande
- Nålar: mörkgrön, fyrkantig, sittande runt grenen
- Koner: hängande, 10 till 16 cm lång
käke(Pinus sylvestris)
- upp till 40 m hög
- Krona: paraplyliknande
- Stam: mestadels rak
- Bark: Tjock gråbrun bark i botten, tunn, röd-gul och flagnande upptill
- Nålar: 3 till 7 cm lång, på korta skott, blå till grågrön
- Koner: äggformad, gråbrun, kortskaftad
lärkträd(Larix decidua)
- upp till 50 m hög
- Krona: något konisk
- Bark: djupt fårad, gråbrun, röd inuti
- Nålar: mjuk, ljusgrön, i klasar på korta skott, guldgul på hösten, nålfri på vintern
- Koner: 3 till 4 cm lång, äggformad, brun, upprätt
(Vit) gran (Abies alba)
- upp till 50 m hög
- Krona: ganska tillplattad, liknar ett storkbo
- Stam: rak
- Bark: vitaktig till silvergrå, finsprucken
- Nålar: undersida med 2 vita vertikala ränder, ovansida mörkgrön, platt
- Kottar: endast i det övre området, stående upprätt, 10 till 15 cm långa
Inhemska lövträd
Sycamore lönn(Acer pseudoplatanus)
- upp till 30 m hög
- Bark: slät, brungrå, senare flagnande i ljust brunaktiga platta fjäll
- Löv: långskaftad, motsatt, 5-flikig (som 5 fingrar), indragen till en spets
- Frukt: består av 2 bevingade runda nötter
Norge lönn(Acer platanoides)
- upp till 30 m hög
- Bark: svartaktig, finsprucken, ej flagnande
- Löv: 5- till 7-flikigt, trubbigt snitt (rund), tandad
- Frukt: består av 2 bevingade tallrikmuttrar
Aska(Fraxinus excelsior)
- upp till 40 m hög, men mestadels 15 till 20 m
- Krona: mestadels ljus
- Stam: lång och rak
- Bark: först grönaktig, sedan grå till gråbrun, nätverkssprucken
- Löv: mittemot, oparad pinnat, mestadels 11 sågtandade broschyrer
- Frukt: små bevingade nötter, mestadels ensamma, långsträckta, gulbruna, i hängande, tofsade vippar
Avenbok(Carpinus betulus)
- upp till 25 m hög
- Stam: starka fördjupningar
- Bark: silvergrå, slät
- Löv: tvåradiga, omväxlande, spetsiga äggformade, skarpt dubbeltandade, vikta längs de parallella laterala nerverna
- Frukt: små nötter, ensamma, i löst hängande kattungar
europeisk bok(Fagus sylvatica)
- upp till 40 m hög
- Stam: lång, rak
- Bark: slät, silvergrå
- Löv: alternativ, tvåradig, slät eller lätt vågig kant
- Frukt: trekantiga boknötter, glänsande bruna, taggiga skal
Engelsk ek(Quercus robur)
- upp till 35 m hög
- Krona: oregelbunden, lös
- Stam: relativt kort, grenar tidigt
- Bark: först silvergrå, slät och glänsande, från runt 30. År gråbrun och djupt sprucken
- Löv: växelvis i klasar, 4 till 5 rundade flikar på båda sidor
- Frukt: cylindriska ekollon, i skålformade bägare, 1 till 3 vardera på en lång stjälk
Fastsittande ek(Quercus petraea)
- upp till 40 m hög
- Krona: oregelbunden
- Stam: lång
- Bark: först silvergrå, slät och glänsande, från runt 30. År gråbrun och djupt sprucken
- Löv: alternerande, jämnt fördelade, 5 till 7 rundade flikar på båda sidor
- Frukt: cylindriska ekollon, i skålformade koppar, staplade i klasar (3 till 7) på en kort stjälk
Speciella växter i lövskogen
Så kallade tidiga blommor finns i många lövskogar. De blommar på våren, innan träden börjar växa och det tjocka lövverket mörknar skogen. Inhemska tidiga blommor är en mycket viktig näringskälla för insekter eftersom de ger årets första nektar.
Tidiga blommande växter
Vild vitlök, vild vitlök, skogs- eller hundvitlök (Allium ursinum)
- föredragen plats: fuktiga jordar och bokskogar
- Höjd: 20 till 30 cm
- Löv: grön, ovansidan något mörkare än undersidan, lansettliknande, skaftformad
- Blommar: vita, radiellt symmetriska blommor i platta skenskärmar
- Blomningstid: April till maj
- Särskildheter: Ätbara vilda grönsaker, relaterade till lök, gräslök och vitlök, har en något vitlöksliknande smak
Risken för förväxling: Löv kan lätt förväxlas med liljekonvalj, fläckig arum (unga blad är fläckiga) eller höstkrokus, dessa växter är mycket giftiga!
Vitsippa(Anemone nemorosa)
- Höjd: 11 till 25 cm
- Blad: stjälkade, fingerformade, visas först efter blomning
- Blommor: 6 till 8 kronblad, vita, något rosa på utsidan, vanligtvis bara en blomma per planta, sällan 2
- Blomningsperiod: mars till april / maj
Vanlig smörbult(Petasites officinalis)
- Höjd: under blomningen ca. 10 till 40 cm, senare upp till 1,20 m
- Löv: Rundaktig, till en början liten med grå-ullig hårig undersida, senare upp till 60 cm i diameter och slät, liknar hästhov, men mycket större
- Blommar: många täta rödvita till rödlila blommor, sammansatt racemoseblomställning
- Blomningstid: Mars till maj
Svalört, fikonört(Ficaria verna, Ranunculus ficaria L.)
- Höjd: 10 till 20 cm
- Löv: odelad på långa stjälkar, hjärt- till njurformade
- Blommar: gul, stjärnformad, 1,5 till 6 cm i diameter, stående individuellt
- Blomningstid: Mars till maj
- Särskildheter: giftigt i alla delar, unga blad kan ätas som ogräs innan de blommar
Myskmadra, Doftande sängstrå (Galium odoratum)
- Höjd: 5 till 50 cm
- Löv: livlig på stjälken, smal-elliptisk eller långsträckt-lansettlik, sträv kant
- Blommar: liten och vit, flera blommor per planta, slutlig blomställning
- Blomningstid: varierar beroende på plats, från omkring april till maj eller juni
- Särskildheter: används som en medicinsk och aromatisk ört, den huvudsakliga beståndsdelen i woodruff punsch
Växtarter i barrskogen
I barrskogen växer ibland andra växter än i lövskogen. Särskilt skuggväxter känner sig hemma här. Detta beror på det låga ljusinfallet, eftersom de flesta barrträd har barr året runt. Det enda undantaget från de inhemska barrträden är lärken, som fäller sina barr på hösten. Dessutom är jorden i barrskogarna oftast surare, de fallande barrarna ruttnar mycket långsammare än löv, vilket gör att humuslagret också är relativt tjockt. Här finns skogssyra, mossor och ormbunkar, samt röda fingerborgsblommor och vanlig ljung i klara områden.