Honungssvamp angriper både död och levande ved
Armillaria mellea eller Hallimasch resp. Honungssvamp är en träförstörande svamp vars organism som lever i jorden är uppbyggd av enskilda svamptrådar som kallas hyfer. Honungssvampen finns främst på stubbar och död ved, men trivs också utmärkt på försvagad eller död ved. trä som plågas av stress. Träd som lider av torka, brist på näringsämnen eller sjukdomar är särskilt utsatta för angrepp. Honungssvamp angriper nästan alla trädslag, förutsatt att organiskt material kan brytas ner där - parasiten livnär sig på döda, förruttnande ämnen.
läs också
- Koka honungssvampar innan de fryses in
- Perfekt till grytor: torkning av honungssvamparna
- Honungssvampar i trädgården kan vara farliga inte bara för fruktträd
Hur man känner igen honungssvampangrepp
Redan innan fruktkropparna dyker upp finns det ett antal tecken på angrepp av honungssvamp. Först och främst saktar tillväxten av det angripna trädet ner avsevärt, och så småningom kan enskilda grenar dö av helt. En skalning av barken är också typisk, med ett vitt mycel som växer över ett stort område. Barrträd kan börja hartsbildning i det nedre stamområdet såväl som på rötterna, barrarna blir vanligtvis bruna till brunröda. Infektionen sker genom sporer, spridande, rotliknande, svarta trådar (s.k Rhizomorphs) såväl som rotkontakter, där Hallimasch främst är skador som en ingångsportal använder.
Effektiv kontroll är endast möjlig genom clearing
Svampen tränger vanligtvis in i rotområdet, varifrån den genom störningen resp. Täckning av tillförselkanalerna skadar. Honungssvampen kan inte bekämpas direkt. Enda möjligheten är att hitta den eller de aktuella träden tillsammans med deras rötter från trädgården att ta bort. Död ved infekterad med honungssvamp (till exempel trädstubbar som blivit stående) bör också tas bort för att förhindra att svampen sprider sig och att friska träd smittas. Vid det infekterade området bör jorden också grävas ur och generöst ersättas med nytt material.
Tips
Innan du tar bort honungssvampen är det bäst att först skörda dess fruktkroppar. Matsvampen, som förekommer i stora mängder, släpper igenom Frysa och torr gör den också mycket hållbar.