Bevattningssystem för krukväxter: blomkruka vattning

Krukväxter och badkar behöver vatten, och på sommaren behöver de mycket av det. Regelbunden vattning är därför ett måste. Men vad gör man när man är på semester och inte hittar någon som är villig att ta sig an jobbet? Då är ett automatiskt bevattningssystem lösningen. Den sköter vattenförsörjningen. Du kan få ett komplett set från en fackhandlare eller så kan du bygga din egen.

princip

Namnet antyder det redan: ett automatiskt bevattningssystem förser automatiskt krukväxter och baljor med vatten. Färdiga system, som kan köpas i specialaffärer, använder en pump och en timer. Vattnet pumpas från en ackumulatortank eller vattenledningen till de enskilda anläggningarna via slanganslutningar. Eftersom varje planta behöver olika mängd vatten kan vattenmängden regleras med hjälp av munstycken. Timern ser i sin tur till att vattning sker vid en specifik, förutbestämd tidpunkt. På så sätt kan två eller tre veckors frånvaro enkelt överbryggas utan att plantorna torkar ut. Om du däremot bara ska vara borta några dagar rekommenderar vi alternativ som du bygger själv, som är betydligt billigare. Instruktioner för att bygga följer nedan. Om du däremot vill byta till automatisk bevattning permanent kan du knappast undvika ett komplett set från handeln.

kompletta set

nybörjare eller Det finns nu många kompletta uppsättningar för automatisk bevattning på marknaden. Både no-name produkter och märkesvaror erbjuds. Beroende på tillverkare och omfattning får du betala mellan 40 och 60 euro för ett sådant set. Dessutom tillkommer kostnader på 30 till 40 euro för en timer eller en bevattningsdator, som kan användas för att pålitligt styra hela systemet. En uppsättning bör innehålla följande delar:

• Förläggningsslang för huvudledningen
• Fördelningsslang för matningsledningarna till droppmunstyckena
• lindroppare
• änddroppare
• kontakter
• tees
• rör eller slanghållare
• tätningslock
• Rengöringsnålar för munstyckena

För slangarna eller Rör för huvudledning och matningsledning ska inte sparas om möjligt. Även i en relativt liten lägenhet krävs en relativt stor mängd material för rörsystemet. Däremot ska man kunna ta sig dit med 15 meter vardera. Vid behov måste ytterligare slangmätare köpas separat. På tal om slangar: Dessa är något av sakens kärna med alla bevattningssystem i hemmet. De är väldigt svåra eller med stor möda så att de inte stör eller inte kan ses. Många en lägenhet design kan lätt glida.

installation

Det vanligaste bevattningssystemet fungerar med en bevattningsdator och kopplas direkt till ett vattenrör. Vi vill därför koncentrera oss på denna variant även här. Innan installationen påbörjas måste några preliminära överväganden göras. Grundfrågan är: Ska systemet sättas upp permanent eller endast för frånvarotiden. Om det senare är målet kan växtkrukorna som ska vattnas koncentreras på ett eller två ställen i lägenheten. Detta gör det då mycket lättare att lägga till- och utloppsledningarna. Å andra sidan, med ett system som ska användas permanent är insatsen betydligt större. Då måste det vara klarlagt i förväg var exakt linjerna ska och kan gå. Installationen fortsätter sedan enligt följande:

• Lägg ut huvudlinjen så att alla växtkrukor kan nås från den
• Klipp av fördelningsslangarna till krukorna och placera dem på rätt ställen
• Skär genom huvudledningen i varje fall och anslut den igen med ett T-stycke
• Placera matningsledningen på T-stycket
• Fäst droppmunstycket i den andra änden av tillförselledningen och led det till växtkrukan eller fäst där
• Fäst bevattningsdatorn i slutet av huvudledningen vid vattenkranen
• Installera datorn på vattenkranen med kontakten

De olika systemen som finns kommersiellt tillgängliga fungerar alla enligt samma princip. Ändå finns det ibland subtila skillnader. Följ därför bifogade monteringsanvisningar. Du får då oftast också reda på hur bevattningsdatorn är programmerad eller hur den fungerar. vilket tryck vattenledningen måste ha.

alternativ

Om du vill ha ett riktigt pålitligt bevattningssystem för ditt hem och din balkong går du miste om det Bråka inte med den proffsvariant som beskrivs ovan – speciellt inte om du är borta i två eller tre veckor är. Letar du däremot efter en enklare lösning och vill överbrygga max fyra eller fem dagar är du också väl betjänad med ett egentillverkat bevattningssystem. Att bygga detta själv är vanligtvis inga problem. Några punkter måste dock observeras så att du inte upplever några otäcka överraskningar efter semestern. Det största problemet som kan uppstå är vattensjuka, vilket skadar växternas rötter. Därför är växtsubstratet av särskild betydelse i de möjliga alternativen, beroende på variant.

PET-flaskor

Den kanske enklaste formen av ett bevattningssystem kan implementeras med en eller flera PET-flaskor. För att göra detta tar du helt enkelt bort skruvkorken, fyller flaskan med vatten till kanten och lägger den sedan upp och ner i marken. Flaskan kan behöva stabiliseras med en liten stång för att förhindra att den välter. Det bästa sättet att göra detta är att fästa stången på flaskan med stark tejp. Problemet med denna metod är dock att vatten hela tiden rinner in i växtsubstratet. Inget kan ändras på det. Effekten kan dock mildras genom att använda ett särskilt löst och extremt vattengenomsläppligt substrat. Detta gör att vattnet rinner av extremt lätt. För att förhindra vattenförsämring bör växtkrukan höjas på ett underlag med mycket stor kapacitet.

trådvattning

En annan, mindre riskabel form av bevattning är med ett snöre. Principen bakom är enkel: du fyller en tom behållare med vatten, fäster en eller flera ulltrådar på den och för sedan in den i planteringskärlet. Givetvis måste även trådarna i förvaringskärlet ha direktkontakt med vattnet för att det hela ska fungera. I princip är så kallad trådbevattning inget annat än droppbevattning. Vattenförsörjningen är permanent, men med relativt lite vätska inom en viss tidsperiod. Däremot får man under inga omständigheter använda trådar av fårull. Dessa innehåller fortfarande en relativt stor mängd animaliskt fett, vilket hämmar vattenflödet eller till och med omöjligt. Bomullstrådar är mer användbara och mycket effektivare.

Hink

Även en enkel hink kan användas för att konstruera ett bevattningssystem som fungerar. För att göra detta borrar man några små hål i hinkens botten och för sedan in slangar i dessa som sedan dras till de enskilda krukväxterna. Naturligtvis måste slangändarna sitta tätt och stadigt i borrhålen så att vattnet som sedan matas in i hinken inte kan rinna ut. Du hänger helt enkelt upp hinken i dess handtag på en krok i taket. Med detta system får vattnet dock inte rinna direkt in i växtsubstratet, annars uppstår oundvikligen massiv övervattning. Snarare är slangändarna placerade i terrakottakulor, som i sin tur fastnar i underlaget med sina spetsar. På så sätt kan ett kontrollerat utsläpp av vatten ske.

vatten reservoar

Äntligen en extremt säker bevattningsmetod som du enkelt kan bygga själv. Du skapar helt enkelt en vattenreservoar från vilken växten kan hjälpa sig själv vid behov. Specialaffärer har speciella planteringskärl med integrerade vattenreservoarer redo för detta ändamål. Men eftersom de är relativt dyra kan du enkelt bygga det hela själv av två hinkar i olika storlekar. Här är en snabbguide om hur du gör:

• Den mindre hinken fungerar som en vattenreservoar
• Skär ett litet hål i botten av den större hinken
• Lägg en bomullsveke i detta hål
• Fyll reservoarhinken med vatten
• Lägg den större hinken i den mindre
• På grund av skillnaden i storlek finns det oundvikligen ett hålrum för vattnet i botten
• Direkt ovanför hålet Lägg sedan veken i planteringskärlet
• Veken ska komma i kontakt med jorden genom öppningen i botten av planteringskärlet

Vattenreservoarmetoden fungerar relativt tillförlitligt. Växternas rötter i jorden suger upp vattnet till viss del. Vattentillgången är dock naturligtvis mycket begränsad, varför denna lösning endast lämpar sig för en semester som är över efter några dagar.

Ytterligare åtgärder

Om du vill bygga ditt eget bevattningssystem för din semester kan du åtminstone förlänga din frånvaro lite med några förebyggande åtgärder. Till exempel är det lämpligt att öka volymen av växtsubstratet. I det här fallet innebär mer volym också mer lagringskapacitet för vattnet. Vid behov måste växten planteras om i en större behållare. Ett byte av plats kan också vara användbart.

Sedan: Ju mindre sol en växt har, desto mindre vatten behöver den. En solälskande växt kan stå i skuggan eller halvskugga i några dagar. Slutligen hjälper lerplanteringsmaskiner också till att förlänga tiden borta. Vatten diffunderar in i jorden via leran. Det utnyttjar du genom att först täppa till hålet i botten av krukan ordentligt och sedan lägga hela krukan i ett slags vattenbad.

Lär dig mer om bevattning