Hur stort blir ett valnötsträd?

Valnötsträdet är en av de äldsta kända trädarterna. Nästan alla delar och nötterna är det renaste trädgårdsapoteket. Dessutom kan dess tanninrika blad hålla oälskade insekter borta. För de flesta är dock nötterna den främsta anledningen till att man planterar ett valnötsträd. När det gäller växthöjden skiljer man på stora och små sorter. Men hur kraftfullt kan ett sådant träd egentligen bli?

Tillväxthöjder för valnötsträd

Den riktiga valnöten (Juglans regia) är ett lövfällande, vidsträckt och snabbväxande träd. Under loppet av sitt liv, under gynnsamma förhållanden, kan den få ståtliga proportioner, både i höjd och bredd på kronan.

• Valnöt kan nå tillväxthöjder på 25-30 m
• Stammen utvecklar, beroende på sorten, en diameter på upp till 200 cm
• Den breda, runda kronan kan nå dimensioner mellan 10 och 15 m
• Valnötsträdet utvecklar djupa pålrötter
• Rotsystemet sprider sig också tydligt
• Måtten på roten kan överstiga kronans

Om du vill plantera ett valnötsträd bör du planera en yta på 70 till 120 m2, beroende på sorten, även om den verkar relativt smal till en början. Under tiden finns det även raser som är betydligt mindre i tillväxten och som därför också passar bra för mindre trädgårdar och ibland även för större baljor.

Dvärgsorter betydligt mindre

I motsats till de vanliga ståtliga valnötsträden med sin imponerande form, växer dvärgsorter långsammare och kompaktare. De förblir betydligt mindre och deras krona är mindre uttalad. Så du behöver inte klara dig utan valnötter även om du har lite plats. När de är fullvuxna växer små sorter vanligtvis inte högre än 400-600 cm och når en krondiameter på 200-400 cm. Ändå bär dessa träd också frukt, eftersom de vanligtvis är självpollinerande.

Genomsnittlig tillväxt per år

• Märkbara skillnader mellan plantor och sorter
• Plantor odlade från nötter växte långsammare
• Liten tillväxt påtaglig under det första och andra året
• Från det tredje året ökar tillväxttakten avsevärt
• Är nu mellan en och två meter per år
• Tillväxthastighet för sorter, beroende på sort
• Tidig och rik bärighet växer ganska långsamt
• Andra har en årlig tillväxttakt på mellan 50 och 100 cm
• Största ökningen sker mellan den 10:e och 30 stående år
• Under denna tid växer valnötsträdet snabbast

Senare avtar tillväxten igen och koncentreras främst på kronans bredd och fruktens utveckling. Runt 40 års ålder Årskronans tillväxt minskar igen. Längdtillväxten är klar vid cirka 70 till 80 års ålder. I regel sjunker då också avkastningen något. Vid små eller För dvärgsorter är den årliga tillväxthastigheten mellan 10 och 20 cm.

Faktorer som påverkar tillväxten

Hur högt ett valnötsträd i slutändan kan växa beror på olika faktorer. Trädets typ och ålder samt stamomkrets, markförhållanden och beståndstäthet kan ha en positiv eller negativ inverkan på valnötsträdets tillväxtbeteende.

Planthöjd beroende på sort

Storleken på ett valnötsträd och den tid det tar att växa kan variera mycket från sort till sort. Det finns små sorter som 'Nut von Chatenay' med en växthöjd på upp till fyra meter och medelhöga valnötssorter som t.ex. B. Juglans regia 'Weinsberg 1', växthöjden på ca. kan nå sju meter. Båda passar bra för mindre ytor i trädgården. Däremot finns det medelväxande exemplar som "Red Donau Nut", som kan nå en höjd på upp till 12 m växer och växer snabbt, som t.ex. Kurmarkervalnöt (nr 1247), som gror tidigt, med storlekar mellan 15 och 25 m.

trädets ålder

• Trädets ålder har en betydande inverkan på tillväxten
• Tillväxten var ganska oregelbunden och liten de första åren
• Tillväxt vanligtvis inte ens 20 cm per år
• Vanligtvis till och med långt under det
• Under åren som följer går han lätt upp mellan en och två meter
• Tillväxt från den 10:e Stå år jämnare och konstant
• Växer nu mellan 50 och 100 cm om året
• Baum har med ca. nådde sin maximala höjd och bredd vid 80 års ålder

stammens omkrets

Respektive stamdiameter har också inverkan på tillväxten av dessa träd. Ansvariga för detta är de så kallade kärlknippena, som löper i barken och förser trädet med vatten och näring genom kapilläreffekten. Ju mer utrymme dessa kärlknippen har, desto bättre tillförs trädet, vilket i sin tur främjar tillväxt i höjd och bredd. Hos äldre exemplar, från en växthöjd på cirka 25 m, är denna kapilläreffekt vanligtvis inte längre tillräcklig, tillväxten stagnerar och trädet har nått sin maximala storlek.

markens struktur

En annan faktor som påverkar tillväxten är jordkvaliteten. Till exempel, om trädet står på dåligt ventilerad mark som tenderar att bli vattensjuk eller är för sandig, kan detta definitivt försämra dess tillväxt. Den växer långsammare och fruktproduktionen blir också lidande. Å andra sidan kan en kalkrik lerjord eller lerjord bidra till optimala växtförhållanden och skördar. I allmänhet känns valnötsträdet mest bekvämt på sura till neutrala jordar. Jordar med alkaliskt pH tolereras också.

lagerdensitet

Höjden som detta träd kan nå beror också på om det står ensamt eller i ett bestånd av flera träd. Ensamma exemplar överstiger vanligtvis inte 20 m höjd, medan träd mitt i ett tätt bestånd kan bli upp till 30 m höga. Det beror på att de i tätare bestånd bokstavligen pressar sig upp mot ljuset och kan därför växa sig större. Detta påverkar dock bara tillväxten i höjdled och inte tillväxten i bredd på kronan, som då oftast är mindre.

Funktioner av snittet

Att beskära valnöten är faktiskt bara populärt om den har blivit för spretig och tar för mycket plats. Syftet med beskärningsåtgärder bör dock alltid vara att bevara trädets arttypiska form. Det viktigaste här är rätt klipptid. Det är på sensommaren eller Augusti september. Under dessa två månader är savflödet mycket svagt då trädet förbereder sig för viloläge. Dessutom kan skärsåren läka innan vintern, åtminstone de mindre. Om denna tid missas, av någon anledning, är ett vinterklipp också möjligt från mitten av december till mitten av januari. Detta sena snitt har fördelen att valnöten inte längre blöder eftersom juiceflödet har stannat.

Tunna ut eller förkorta?

Valnötsträdet reagerar på förkortningen av enskilda sidoskott med starkare knoppning. Om du inte vill det är det bättre att göra ett röjningsklipp. Detta ger trädet möjlighet att bygga upp en lös krona under de närmaste åren. Om kronan är för kraftig eller för spretig räcker det oftast inte med ett tunt snitt, så att ytterskotten måste kortas.

• När du gallrar klipper du ut några av krongrenarna upp till stammen
• För att minska kronans diameter, förkorta skott
• Skär ner vartannat skott under det första året
• Till nivån med en gaffel, med max 150 cm
• Nästa år, skär ner de återstående skotten
• Ta även bort sjuk och död ved
• Undvik absolut beskärning tidigt på våren
• Saftflödet är som starkast vid denna tidpunkt
• Trädet skulle försvagas men inte dö

Lär dig mer om träd och buskar